Stäilva Ciler, OCh KOlOniens Dasta Sjoluc ch Ul omordentlig åtgärd så mycket nödvändigare, som Negrerne om 43 åa 48 månader blifva berättigade att deltaga i valen till lagstiftande församlingen, och man kunde förutse, att de då skulle begagna denna rättighet, för att hära. nas på Ifouse of Assembly. Regeringens afsigt vore, att under de fem år, som författningen suspenderades, öfverlemna styrelsen åt guvernören, med biträde af en konselj, bestående af 4535 personer, bland hvilka S:ne skulle utskickas från England och erhålla aflöning. — Sir Robert Peel och ett par andra ledamöter af opposition en gåfvo ministeren hufvudsakliga skulden för trasslet emellan House of Assemöly och guvernören, och förklarade, att de ämnade föreslå amendementer till billen. Lord John Russell försvarade regeringen, och visade, att hon icke hade någon annan afsigt, än att, i öfverensstämmelse med emancipations-akten, tillvägabringa icke blott en nominell utan en verklig frihet, då deremot House of Assembly endast arbetade på, att, så mycket som möjligt, tillintetgöra denna regeringens och parlamentets afsigt. — Hr Labouchere erhöll, utan omröstning, tillåtelse att inkomma med den ifrågavarande billen. BELGIEN. Orsaken, hvarföre Konung Leopold ännu icke underteknat traktaten, uppgifves i det ministerielia bladet Indegpendant vara den, attinnan någon definitif ministere blifvit bildad i Frankrike, har Belgien ingen garanti att deinstruktioner, enligt hvilka Fransyska sändebudet i London kan komma att gå tillväga vid öfverläggningen om de modifikationer i traktaten, hvilka Belgien ämnar föreslå, äfven blifva gillade af den ministere, som kommer att efterträda den nuvarande interimistiska i Paris. Monitören i Brössel har upptagit denna artikel ur Independant, och man har således allt skäl att anse uppgilten för rigtig. Ett ytterligare skäl till uppskofvet med traktatens underteknande skall ligga i de svårigheter, till hvilka ö:te artikeln i traktaten gilver anledning. De vise diplomaterne i konferensen hafva förgätit att bestämma hvilket kapital de räntor af 3 millioner om året skola representera, som Belgien genom nyssnämnde artikel måst åtaga sig att erlägga. Holland påstår naturligtvis, att räntan skall beräknas så lågt som möjligt, på det kapitalet måtte bl lifva desto större. Handeilstidningen i Amsterdam omtalar ett rykte, att, i följd af diplomatiska öfverenskommelser, Konungen af Belgien smart torde blifva uppmanad att rascra de Belgiska fästningarna. Detta anses i Brussel såsom någonting alldeles otroligt. Pariserblad omnämna, såsom en af orsaker-! na till Konung Leopolds dröjsmål med trakta-: tens undertecknande, att han skulle bafva fått kunskap om, att Konungen af Holland icke ämi nade skicka någon minister till Brössel, ehuru j sådant borde blifva en naturlig följd af freds-! tillståndets återställande emellan de båda länderna. i Imellertid hade ministern för allmänna arhena, Hr Nothomb, afgått till London, för att negzociera rörande de modifikationer, Belgien önskar 1 trakiaten. i Konung Leopold har nu utnämnt en minister till Porten, och uppdragit denna mission åt en Hr de Behr, som redan begifvit sig på vägen tilll Konsta ntinopel. Finansportfö!j en har blifvit gifven åt Hr Des-: mazitres, o RYSSLAND. Kejsaren hear genom en dagorder af den 24: Mars utnämnt den bitiilsvarende generalguvernören öfver Tschernigov, Pultava och Charkow,! generaladjutanten fve Stroganow till inrikes minister efter Iir Biudow, som fitt justitiedepartementet. I Stora förändringar bafva dels skett, deis lära förestå inom ryska diplomatien i Tyskland. Grefve Ribeaupierre har lemnat sin ministerpost i! Berlin, och fått till efterträdare den hittillsvarande ryske ministern i Stuttgart, Hr von Meyendorf. Hr Tatitscheff i Wien lärer få till efterträdare en grefve Guriew, och Hr Moltke i! Carlsruhe komma att förflyttas till någon an-; nan diplomatisk post utom Tyskland. I Berlin tros grefve Ribeaupierres rappellerande antyda, att Ryssland ämnar förändra den . At a TT oo PR