Stäilva Ciler, OCh KOlOniens Dasta Sjoluc ch Ul
omordentlig åtgärd så mycket nödvändigare,
som Negrerne om 43 åa 48 månader blifva be-
rättigade att deltaga i valen till lagstiftande
församlingen, och man kunde förutse, att de
då skulle begagna denna rättighet, för att hära.
nas på Ifouse of Assembly. Regeringens afsigt
vore, att under de fem år, som författningen
suspenderades, öfverlemna styrelsen åt guver-
nören, med biträde af en konselj, bestående af
4535 personer, bland hvilka S:ne skulle utskic-
kas från England och erhålla aflöning. — Sir
Robert Peel och ett par andra ledamöter af
opposition en gåfvo ministeren hufvudsakliga
skulden för trasslet emellan House of Assemöly
och guvernören, och förklarade, att de ämnade
föreslå amendementer till billen. Lord John
Russell försvarade regeringen, och visade, att
hon icke hade någon annan afsigt, än att, i
öfverensstämmelse med emancipations-akten, till-
vägabringa icke blott en nominell utan en verk-
lig frihet, då deremot House of Assembly en-
dast arbetade på, att, så mycket som möjligt,
tillintetgöra denna regeringens och parlamentets
afsigt. — Hr Labouchere erhöll, utan omröst-
ning, tillåtelse att inkomma med den ifrågava-
rande billen.
BELGIEN.
Orsaken, hvarföre Konung Leopold ännu ic-
ke underteknat traktaten, uppgifves i det mi-
nisterielia bladet Indegpendant vara den, attin-
nan någon definitif ministere blifvit bildad i
Frankrike, har Belgien ingen garanti att dein-
struktioner, enligt hvilka Fransyska sändebudet
i London kan komma att gå tillväga vid öf-
verläggningen om de modifikationer i traktaten,
hvilka Belgien ämnar föreslå, äfven blifva gil-
lade af den ministere, som kommer att efter-
träda den nuvarande interimistiska i Paris.
Monitören i Brössel har upptagit denna artikel
ur Independant, och man har således allt skäl
att anse uppgilten för rigtig.
Ett ytterligare skäl till uppskofvet med trak-
tatens underteknande skall ligga i de svårighe-
ter, till hvilka ö:te artikeln i traktaten gilver
anledning. De vise diplomaterne i konferen-
sen hafva förgätit att bestämma hvilket kapi-
tal de räntor af 3 millioner om året skola
representera, som Belgien genom nyssnämn-
de artikel måst åtaga sig att erlägga. Holland
påstår naturligtvis, att räntan skall beräknas så
lågt som möjligt, på det kapitalet måtte bl lifva
desto större.
Handeilstidningen i Amsterdam omtalar ett
rykte, att, i följd af diplomatiska öfverenskom-
melser, Konungen af Belgien smart torde blif-
va uppmanad att rascra de Belgiska fästnin-
garna. Detta anses i Brussel såsom någonting
alldeles otroligt.
Pariserblad omnämna, såsom en af orsaker-!
na till Konung Leopolds dröjsmål med trakta-:
tens undertecknande, att han skulle bafva fått
kunskap om, att Konungen af Holland icke äm- i
nade skicka någon minister till Brössel, ehuru j
sådant borde blifva en naturlig följd af freds-!
tillståndets återställande emellan de båda län-
derna. i
Imellertid hade ministern för allmänna arhe-
na, Hr Nothomb, afgått till London, för att
negzociera rörande de modifikationer, Belgien
önskar 1 trakiaten. i
Konung Leopold har nu utnämnt en mini-
ster till Porten, och uppdragit denna mission
åt en Hr de Behr, som redan begifvit sig på
vägen tilll Konsta ntinopel.
Finansportfö!j en har blifvit gifven åt Hr Des-:
mazitres, o
RYSSLAND.
Kejsaren hear genom en dagorder af den 24:
Mars utnämnt den bitiilsvarende generalguver-
nören öfver Tschernigov, Pultava och Charkow,!
generaladjutanten fve Stroganow till inrikes
minister efter Iir Biudow, som fitt justitiede-
partementet. I
Stora förändringar bafva dels skett, deis lära
förestå inom ryska diplomatien i Tyskland. Gref-
ve Ribeaupierre har lemnat sin ministerpost i!
Berlin, och fått till efterträdare den hittillsva-
rande ryske ministern i Stuttgart, Hr von Meyen-
dorf. Hr Tatitscheff i Wien lärer få till efter-
trädare en grefve Guriew, och Hr Moltke i!
Carlsruhe komma att förflyttas till någon an-;
nan diplomatisk post utom Tyskland.
I Berlin tros grefve Ribeaupierres rappelle-
rande antyda, att Ryssland ämnar förändra den
. At a TT oo PR