tion har varit snardt sagdt 1 Jemnt stigande, så
att af de nuvarande 6 statsråden, 4 äro mili-
tärer, en från stallstaten upptagen person deri
inräknad. Likaledes finnas af 24 Landshöfdin-
gar, Öfverståthållaren inräknad, 20 militärperso-
ner, och af de 3 s. k. civila har en gjort sina
första stog på lyckans trappa genom krigskom-
missariatet, en är atills vidarec förordnad på af-
sked från Hofkanslersembetet, en har gått den
bekanta clagmansvägen,4 en har embetet såsom
en reträtt för trogna tjenster i egenskap afJu-
stitiekansler, och om de öfriga tvänne torde
det visst ej vara mycket sagdt, att de utom
sin börd aldrig funnits på den platsen, ehuru
dn äro i alla afseenden honnette och välmenan-
de män. Ordföranden i rikets allmänna ären-
ders beredning har äfven gått militärvägen, åt-
skilliga presidenter i kollegierne hafva gått sam-
ma väg; militärer äro domare i krigsrätterna
krigshofrätten, och sjöförsäkringsrätten, en mili-
tär chef för postverket, militärer postmästare,
och en mängd allmänna inrättningar, deribland
sjelfva barnbördshusen, hafva chefer ur militär-
ståndet. Efter militärvägen eller kanske rätta-
re bredvid och framför den synes hofvägen fö-
reträdesvis leda till höga embeten. Det finnes
2 domstolar, som bestå af bara hofmän, och
om förf. vill göra sig besväret att slå upp stats-
kalendern, skall han finna en mängd höga be-
titlade män, som alla gått hofvägen. De som
gå juridiska vägen, erhålla, ehvad de äro ut-
märkt skickliga eller utmärkt oskickliga, alltid
en betydligt ökad rang och en vidgad utsigt
till rikets höga embeten, så snart de få sig en
hoftitel, och om förf. föreställer sig två nyss
examinerade extra ordinarier, den ena med kun-
skaper, den andra af ett namn inom de första
familjrelationerna och försedd med den vid ut-
gången från akademien vanligen åt en sådan
yngling beskärda kammarherretiteln, i begrenp
att ingå i Kongl. Slottet: hvilkendera förmo-
dar han väl snarast stadna på en taburett der-
inom?
Hvad kan nu lärdomen vid de aför-akade-
miskaa bildningsanstalterna och vid universite-
terna samt examina vid dessa eller i embets-
verken hafva för verkan på män, som klifva
upp på chefsplatser, antingen utan all examen,
eller utan afseende på, huru de tagit den.
De examinerande embetsverken hafva rätt att
underkänna det akademiska betyget för en au-
skultant, eller kammarskrifvare, men de hafva
ej rätt att anställa förhör med den, som tar
sitt första inträde såsom chef. Embeten och
tjenster äro oändligt multiplicerade i vårt land,
och det är derföre naturligt och äfven sannt,
att en stor del af dem äro alldeles mekaniska;
det är egentligen de högrestatsembetena, chefs-
platserne, som fordra en vidsträcktare bildning,
emedan deras innehafvare måstej administrera,
organisera, kontrollera, belöna och straffa; men
då nu befordringsprinciperne utvisa, att lärdom
och kunskaper icke utgöra något behöfligt vil-
kor för dessa höga embetens erhållande och att
man går miste om dem, äfven med den ut-
märktaste skicklighet; hvarföre skall man då,
tänker man, bemöda sig om en sak, hvaraf
man ingen praktisk nytta äger? Färska exem-
pel visa dessutom, att, i stället för de lärdas
upptagande i de höga funktionärernas samfund,
intagas de höga funktionärerne i de lärdas, och
blir man således förnäm, så blir man nog lärd
af sig sjelf, är det icke så? Förhållandet har
åtminstone från båda samfunden blifvit med
mycken ifver försvaradt.
Sjellfva inrättningen af statsrådet gör den hö-
gre embetsmannabildningen i vårt land till det
ringaste umbärlig,! för att ej säga besvärlig.
Denna rådsplats bör vara högsta målet för den
Svenska embetsmannalärdomens ambition. Hur
skall lärdomen komma dit, och hvad har den
der att beställa? En enda person har, så att
säga, jus patronatus öfver alla de deri inträf-
fande ledigheter, han har mer, han afskedar
med samma u:eslutande rätt, som han kallar.
Han3 favorittycken måste alltid och isynner-
het under lugna förhållanden bestämma hans
val, och hvem kan med ail sin lärdom en hårs-
mån förändra dessa tycken, eller säga till sig
sjelf: jag vill blifva lärd, jag vill förvärfva er-
farenhet ty jag ämnar en gång blifva statsråd?
I detta statsråd har Konungen allena beslutan-
, derätt; ledamoten har ingen detalj, är icke en
gång referent; den juridiska ansvarigheten är
lallt hvad han har att UHnNdvika aech Jartsll fos
I