i anledning af Fransyske amiralens besvär deröf-
ver, att Engelska flottan utanför Vera Cruz var
mycket starkare än hans. För att icke lägga nå-
got hinder i vägen för Hr Packenhams underhand-
lingar, hade den Engelske Commodoren samtyckt
att häri foga sig efter amiral Baudins önskningar.
Hr Packenhams bemedling hade blifvit antagen af
begge parterna, och det troddes, att aila hufvud-
punkter i den blifvande fredstraktaten emellan
Frankrike och Mexiko redan voro öfverenskomna,
samt att endast några mindre svårigheter återsto-
do att undanrödja. Såsom skäl till den förmodan,
att sakerna tecknade sig till fred, anföres, bland
annat, att federalisterne i Tampico, som begärt
krigsförnödenheter af amiral Baudin och hans med-
verkan till ett anfall, hvilket de ämnade företaga
emot Vera Cruz, fått afslag på båda delarne, ehu-
ru amiralen förut stått i vänliga underhandlingar
med federalisternes befälhafvare, general Urrea.
VESTINDIEN.
Enligt de sednaste underrättelserna från de En-
gelske öarne under vinden, arbetade Negrerne på
dessa öar i allmänhet villigt På Jamaica rådde
deremot ännu misshälligheter emellan Negrerne
och plantage-ägarne. De förre hade, såsom förut
blifvit nämnt, vägrat arbeta, men började nu små-
ningom lyssna till plantage-ägarnes propositioner,
sedan deras subsistensmedel allt mer och mer af-
tagit. Andra berättelser deremot skildra plantage-
ägarnes belägenhet såsom i hög grad bedröflig. I
en sammankomst, som de hållit d. 235 Februari,
hade de förklarat: catt den öfverdrifna arbetslön,
som arbetarne fordrade äfven för det ringaste ar-
bete, gjorde skötseln af plantagerne, utan ruine-
rande förlust för ägarne, hädanefter omöjlig.s
AUSTRALIEN.
Om utvandringen från England till den sed-
nast anlagda Engelska kolonien i Sydaustralien
och tillståndet der, innehåller ett bref från
London, skrifvet i förra månaden, följande in-
tcressanta underrättelser:
Det afbrott, som inträffat i utvandringarne till
Canada, gör Sydaustraliens lycka, och man ser al-
Ja tecken, som här ofelbart alltid åtfölja någon be-
i,dande grad af verksamhet i hvad gren som helst,
remligen: bittra strider i tidningarna, en särskild
jurnal, som endast handlar om kolonien och som
heter Southaustralian Record, och isynnerhet an-
nonser af alla; slag, eller ofta af den allra besyn-
nerligaste beskaffenhet t. ex. om en husfabrik för
Sydaustralien, hvilken lofvar och garanterar solida
Aus, som låta väl inpacka sig. Det är envånings
trähus med två till fyra rum, fullständiga från golf-
set till taket, och hvilka blott behöfva skrufvas
tillsammans. Trädet, som begagnas till dessa hus,
kommer från Canada, har i England betalt hög tull,
förarbetas i det dyra landet, och skickas kring
halfva jorden, och kan likväl uppsättas för bättre
pris midt i Australiens skogar, än hvartill huset
kunde byggas der. Detta enda fsctum vore till-
räckligt för att bevisa, huru stort behofvet af ar-
betare är i den nya kolonien. Den kommission,
som besörjer om försäljningen af kronoländerierna
i Sydaustralien, ämnar derföre också att höja pri-
set på jord från 4 till 2 L. sterling per tunnland,
för att med behållningen härför kunna ditskicka
flera arbetare, och derigenom bringa förhållandet
emellan jordägare och arbetare på en bättre fot.
Kolonien tilltager och utvecklar sig för öfrigt vac-
kert; enligt de sednaste underrättelserne hade den
6009 invånare, och kommissionen hoppas att un-
der loppet af året kunna ditskicka 3 å 4000 kolo-
nister. Man skulle förundra sig öfver den massa
af kapitaler, som sedan tvänne år strömmat från
England till denna nyss formerade koloni, om man
vicke betänkte hvilken mängd små kapitalister de
finnes här, hvilka, vid de stora kapitalernes allt
mer tilltagande och tryckande täflan, förlora all ut-
sigt till vinning och derföre utvandra, för att ge-
nom hårdt arbete i vildmarken åtminstone skaffa
sina barn ett arf. Det är nästan utan undantag
personer, som sett bättre dagar, och öfverflytta re-
sten af sin förmögenhet till ett land, der täflan är
ringare; de föra derföre alla ett civiliseradtilifs be-
hof med sig, och hela kolonien är såsom ett frag-
ment af dem gamla verlden, hvilket blifvit inka-
stadt i vildmarken af den nya. Detta förhållande
åstadkommer besynnerliga fenomener. Då det Syd-
australiska kompaniet för 48 månader sedan be-
slöt att inrätta en bank i hufvudstaden Adelaide,
så skickade de dit ett skepp, hvarpå befanns he-
la huset, hvari banken skulle etableras, jemte alla
inventarier, ända till kassaböcker och bläckhorn, j
samt en bankdirektör, kassörer och kassaskrifvare,
och så snart huset var uppsatt i vilkmarken, bör-
jade banken att utgifva sedlar, draga vexlar på Eu-
ropa, Indien, Kap 0. 8. V. precist som om Ala-
dins lampa hade trollat alltsammans från Lom-
bard-street till stränderne af St. Vincent-viken,
bland nya Holländarne. Ingenting kan mera gif-
va en bild af tillståndet i en dylik koloni, än den
obetydliga omständigheten, att man ser en ofant-
lig mängd annonser i tidningarne om uppfostra-
rinnor för Sydaustralien, De, som köpa jord iko-
lonien, äro idel gifta personer med barn. för hvil-
kas skull de lemna sitt fädernesland, för att bere-
da dem ett bättre. Men nu hafva deras hustrur,
i det nya landet, så mycket att syssla, att de icke
få tillräcklig tid öfrig att egna åt sina barn, man
medtager derföre en uppfostrarinna, men då denna
ofelbart inom några veckor gifter sig med en af
kolonisterne från Sidney eiler Vandiemensland, der
det är brist på fruntimmer, så finnes ett oupphör-
ligt behof af uppfostrarinnor:
De sednaste underrättelserne från Sydaustralien