i en audiens, som han utbewt sig al Drottningen
förklarat Hennes Maj:t, alt han skulle söka taga
reda på hvem eller hvilka, som utspridt förtale
om hans syster, och bringa dem till vederbörligt
straff. Drottningen har sedermera i de hjertligaste
uttryck och med iårar i ögonen yttrat till fröken
Hastings sin ledsnad öfver hvad som förefallit.
Hertiginnan af Kent har afskedat Sir James Clark
ur sin tjenst, och tillåter icke mera Lady Portinan
att visa sig vid hennes hof.
PORTUGISISK SLAFHANDEL.
On denna ohyggliga tralik, hvilken Ford
Paimerston nyligen i parlamentet förklarat Eng-
iand ämna tillintletgöra genom våld, sedan det
ej lyckats förmå Portugal afskaffa densamma
med godo, läses följande i ett bref från Lon-
don, skrifvet i början af sistlidne månad:
Portugisiska regeringen har vägrat att under-
tekna den af Lord Howard de Waiden negocierade
traktat, rörande afskaandet af slafhandeln under
Portugisisk flagga, söder om equatorn. Man kan
knappt föreställa sig, hvad förevändning regerin-
gen kan hafva tagit för att tillbakavisa ett fördrag,
hvars ändamål icke var något annat än att be-
trygga verkställigheten afförra dekreter. Portugal!
har ofta förklarat, att det vore villigt att afskalffa
slafhandeln, och England har på dessa löften ef-
terskänkt betydliga penningereklamationer emot
denna regering. Portugiserne kunna icke ens ur-
skulda sig dermed, att de måste sysselsätta sin
marin; ty denna handel drifves väl under deras
flagga, men af Brasilianska, Spanska och Nord-
amerikanska fartyg; kapitalet, som användes der-
till, är icke Portugisiskt, och vinsten stannar blott
till en ringa del i Portugisiska händer. Orsaken
till denna vägran ligger sannolikt i några inflytel-
serika personers enskilda intresse, hvilka på ett
eller aunat sätt draga fördel af sakernas närva-
rando ställning. Ty om Portugal, utan allt afse-
ende ;å mensklighetens fordringar, blott haft isig-
te siv2 nationalintressen, så skulle det för länge
sedan hafva afskaffat denna förderfliga handel, som
föröder hess skönaste kolonier och gör dem ofrukt-
bara. Så länge det ägde Brasilien, kunde man
tro att det låg i Portugals intresse, att uppoffra
sina Afrikanska kolonier för de Amerikanska; men
för närvarande är det det vansinnigaste nationala
sjelfr ;rd. Det onda är för närvarande större än.
nånsi, enligt hvad de dokumenter utvisa, hvilka
nyligea blifvit parlamentet förelagda. I Rio Janei-
ros hamn infördes åren före 4830, i medeltal, 49,643
slafv:r; i hamnarne Bahia, Fernambuco och Ma-
rTeanbm 24,554; huru många, som belöpa sig på de
andra hamnarne, är ovisst; och de berättelser, som
ligga för, parlamentet, bevisa, att hande!n sederme-
ra betvdligt tilltagit och att införseln af slafvar,
till srasilien ensamt. för närvarande öfverstiger
400.409 om året. Införseln till Cuba utgör 60,000
om äret; huru många, som importeras till Porto-
Ric , Buenos-Ayres och Uruguay, är obekant. I
Tex 3 har, sedan provinsens emancipation, en stor
sla narknad bildat sig, och förlidet år ditfördes
öf rr 45,000 slafvar. Men detta är icke hälften af
dr . förlust, som Afrika årligen lider; ty af tvenne
ir keppade slafvar öfverlefver i medeital blott en
t:un-porten, och huru många som uppoffras, förr-
än de komma till land, är omöjligt att beräkna.
Hela denna massa af menskligt elände ligger för
nirvarande ensamt Portugisiska regeringen tilllast,
ty ingen annan flagga beskyddar mera slafhandlar-
ne, då deremot Portugal för ett par dollars säljer
gina licenser.
Här följa en hop vidlyftiga detaljer om hbefolk-
ningea och hushållningen inom de Portugisiska
kolonierna i Afrika, hvilka vi förbigå såsom af
mindre intresse. Derefter citeras åtskilliga yttran-
den af Portugisiske marinministern, rörande slaf-
handeln inom deta rikes Afrikanska besittningar.
I en berättelse till Cortes, under deras session
4836, Seråknade denne minister antalet af Brasili-
anska slafskepp, som den 24 Sept. 4835 lågo på
Loanzos redd, till 435, af hvilka hvartdera kunde
inry nma 400 Negrer. aFordom — yttrade han —
utsk :ppades från de Portugisiska kolonierna 50,000
slaf. ar om året; detta antal har tilltagit i förfärligt
måt:. På de stora slafmarknaderna i det inre af
landet, säsom Cassange och Bihe, köpes en slaf
för 60 å 80 francs, hvilken säljes i Angola för 375
å 400 Fr., och då han blifvit transporterad till Brasi-
len inbringar 2487., Om man derföre antager att
årligen 100,000 slafvar utföras från Angola, så er-
håller Afrika för dem 40 millioner varor, och spe-
kulanterna i Rio Janeiro, som förskjuta kapitaler-
ae, vinna årligen 200 millioner. Man beräknar i
Brasilien och på Cuba, att en Neger på trenne år
inbrinsar hvad han kostat i inköp, och att resten
af bans lifstid är ren vinst för köparen. Och till
denna trafik lånar Portugal sin flagga, låter sina
provinser i Afrika ligga öde och hela det inre af
denna verldsdel förhärjas, i stället att befordra in-
dust :ien i det inre, och sjelf förse detsamma med
den ofantliga mängd Europeiska varor, hvilka för
närsarahdel inköpas med denna blodpenning.a
I Mozambique är tillståndet ännu sämre än i
Angola, och denna fordom rika och blomstrande
kolo:i Har genom slafhandeln blifvit helt och hål-
let förstörd I Våra presidios i det inre af landet
— stirar ofvannämnde minister — hade en stor
marknad bildat sig för vär handel, men så snart
slaftandeln inträngde dit, flyktade invånarne för
att blifva sålda till Brasilien; städerna stå öf-
ver, ina och Jandsbygden utan - jöparen
NORGE.
