chaelsson och Benedicks, i och för fartygens utrustande, bevisligen gjorde utgifter, som af kontraktet varit en följd, deremot uti det exemplar, som handelshuset lemnat, orden: i och för farlygens utrustande, saknas. Denna olikhet har, efter hvad handlingarne visa, föranledt stridighet, huruvida det ena eller andra kontraktsexemplaret må tjena till efterrättelse, i afseende på de ifräågakomne skadeståndsposter. Vi böra således först deröfver fälla värt omdöme. Utaf en bland handlingarna befintlig, af Kongl. Maj:t den 31 Maj 18235 besluten och den 44 Juni samma år utfärdad skrifvelse till Hans Excellens, Grefve Cederström är att inhemta, det Kongl. Maj:t i nåder förklarat, att Hans Excellens, åt hvilken det då uppdrogs, att å kronans vägnar afsluta köp om fartygen, ägde försäkra handelshuset Michaelsson och Benedicks, i fall af köpets återgång, om godtgörande af de i och för fartygens autrustande bevisligen gjorde omkostnadera; och emedan Hans Excellens icke kunnat, med laga verkan, sträcka kronans förbindelse utöfver den föreskrift, hvilken sålunda varit gifven uti sjelfva ,den handling, som stadgat hans behörighet att, å kronans vägnar, ingå i afslutet med handelshuset ,Michaelsson och Benedicks; anse vi detta handelshus ej vara befogadt att, på grund af kontraktet med Hans Excellens, Grefve Cederström, göra andra anspråk mot kronan, än som äro förenlige med det exemplar af samma kontrakt, hvari berörde föreskrift finnes iakttagen Huruvidt de ifrågavarande ersättningsanspråk stå tillsamman ,med detta exemplar af kontraktet, är alltså hvad vi nu skola undersöka.c Stockholm den 20 Januari 1827.4 O. Zenius.u J. G. Richert.a Att Grefve Schwerin afgaf ett serskildt yttrande i saken, är mig bekant, emedan jag läst det; men jag erinrar mig icke, om han kom till samma resultati i frågan om skiljaktigheterna imellan kontraktsexemplaren, som Zenius och jag. Väl har jag hört sägas, att äfven de öfrige, hvilka förut varit kallade till kompromissarier, konsultationsvis yttrade sig; men om deras yttranden har jag ingen vidare kännedom. Af hvad jag nu upplyst, torde allmänheten kunna döma, huruvida de namngifne männen tvekat om hvad de bort göra, eller låtit öfvertala sig att afvika derifrån. Trufve vid Lidköping den 50 Mars 1839. J. G. Richert.