— Vetenskaps-Akademien firade i går afto sin vanliga årshögtid, som tillika var dess hun draåriga jubileum, och hvarvid stora börssale var uppfylld af åhörare. Sammanträdet börja de med uppläsningen af en, utaf Akademien Preses, Hr Landshöfdingen m. m. Hans Järta författad berättelse öfver Akademiens öden, allt ifrån dess första stiftelse. Det kan anses så som en omarbetad och förökad upplaga af Ro senhanes tal i samma ämne. Med undantag a ett litet vemod, som uttrycktes deröfver, at! vetenskaperna varit förlitet uppmuntrade a staten, och att några uttryck förekommo till jemförelse mellan, hvad man i detta fall gjort fordom och nu, naturligtvis till det sednares nachdel, innehöll den en af främmande utflykter temligen oblandad och intressant historik om Akademiens första stiftelse, om de personer, som mest verkat till dess uppkomst och förkofran, om den successiva utvecklingen till dess närvarande organisation och om de donationer, såväl i penningar som samlingar, akademien erhållit. Bland de sednast tillkomna af dessa nämndes den vackra Grillska naturaliesamlingen från Söderforss, den Geijerska, Brukspatron Hisingers af mineralier, Professor Hedenborgs samlingar, samt åtskilligt, som Konungen och Kronprinsen tid efter annan förärat akademien. På flera ställen i berättelsen förekom en blomstande panegyrik åt Friherre Berzelius, hvilket föll sig något eget, då Friherren satt på nästa stol bredvid Pricses, med hvilken han ock är beslägtad. Det Lindbomska priset hade akademien för sista året tilldelat Professor Mosander, för upptäckten af en ny metall eller jordart, kallad Lantan (hvarom vi förut nämnt). Ett magnetiskt observatorium har blifvit uppfördt och kommer i sommar att inredas. Hr Direktören Lundström har erbjudit sig, att i Vetenskapsakademiens trädgård uppföra ett orangerihus af sten, i stället för det nuvarande, som är af trä, mot erhålland af förlängning i arrenderättigheten , m. m. Härefter uppläste Akademiens Sekreterare, Professor Friherre Berzelius, en kort berättelse om det förnämsta af sista årets upptäckter inom vetenskapernas område, sammanfattad i stället för de förut brukliga af akademiens serskilda embetsmän. Hela denna berättelse utmärkte sig genom klarhet och skarpsinnighet i föremålens beskrifning, ocna samma frihet från alla onödiga tillsatser, som alltid är ett så utmärkande dragi Frih. Berzelii stil. Den syntes dock naturligtvis något stympad; då massan af arbeten varit så stor, att endast det allramärkligaste här kunde antydas. Främst nämndes Daguerres uppfinning, att med tillbjelp af en Camera obscura på papper öfverstruket med en lösning af ett silfversalt, fixera de yttre föremål, som afspegla sig genom instrumentets tub. En beskrifning härpå har förekommit i detta blad, och är således: öfverflödigt att upprepa. Härefter omförmäldes lantanjordens upptäckt, hvilken på förteckningen af enkla kroppar i den arsaniska komien är den 353:te och deribland