lingar. — Staten Maine deremot fortfor me sina rustningar, hade kallat till vapen 10,00 man, och autoriteterna i staten vägrade att ef terkomma anmaningen af de Engelska i Ny Brunswick, att låta utrymma det stridiga ge bietet. Såsom bevis på Underhusets likgiltighet fö folkets intresse förtjenar anföras, att då Hume motion om utvidgning af valrätten förekom d 21 Mars, voro ej flere än 135 ledamöter när. varande, af hvilka 85 röstade emot och 50 fö motionen. Bland de förre var äfven ministerr Lord Russel. Tories i Öfverhuset hafva, med 63 röstei emot 38, genomdrifvit nedsättandet af en kom. mitte, till undersökning af Irlands förvaltning och förhållandet med begångna förbrytelser der i landet. trefve Roden föreslog kommittcen, och Brougham och Wellington understödde motionen. National-konventet höll nyligen en stor sammankomst i London, hvari förklarades, att om den stora national-petitionen, rörande folkets karta, icke blefve så emottagen i parlamentet som vederborde, så vore man beredd att använda fysisk styrka. Ett par talare yttrade, att pikar och andra vapen voro i beredskap, och att det blott behöfdes ett ord, för att finna deras ägare beredde till strid. Man hade också anmärkt, att många pikar, hillebarder och skjutgevär blifvit uppköpte, så väl vid fabrikerna, som i salubodarne. Den bekante Nordamerikanske statsmannen Hr Calhoun väntades såsom utomordentligt sändebud till London, för att underhandla om den tvistiga gränsefrågans reglering. TYSKLAND. Från de flesta orter i Hannover, der nya val blifvit anbefallda af det Kkraftfullav kabinettet, inlöpa underrättelser, att valkollegierne vägrat utse några representanter. BELGIEN. Den 22 Mars började senaten i Brässel sina diskussioner rörande konferensens i London förslag.