lingar. — Staten Maine deremot fortfor me
sina rustningar, hade kallat till vapen 10,00
man, och autoriteterna i staten vägrade att ef
terkomma anmaningen af de Engelska i Ny
Brunswick, att låta utrymma det stridiga ge
bietet.
Såsom bevis på Underhusets likgiltighet fö
folkets intresse förtjenar anföras, att då Hume
motion om utvidgning af valrätten förekom d
21 Mars, voro ej flere än 135 ledamöter när.
varande, af hvilka 85 röstade emot och 50 fö
motionen. Bland de förre var äfven ministerr
Lord Russel.
Tories i Öfverhuset hafva, med 63 röstei
emot 38, genomdrifvit nedsättandet af en kom.
mitte, till undersökning af Irlands förvaltning
och förhållandet med begångna förbrytelser der
i landet. trefve Roden föreslog kommittcen,
och Brougham och Wellington understödde mo-
tionen.
National-konventet höll nyligen en stor sam-
mankomst i London, hvari förklarades, att om
den stora national-petitionen, rörande folkets
karta, icke blefve så emottagen i parlamentet
som vederborde, så vore man beredd att an-
vända fysisk styrka. Ett par talare yttrade, att
pikar och andra vapen voro i beredskap, och
att det blott behöfdes ett ord, för att finna de-
ras ägare beredde till strid. Man hade också
anmärkt, att många pikar, hillebarder och skjut-
gevär blifvit uppköpte, så väl vid fabrikerna,
som i salubodarne.
Den bekante Nordamerikanske statsmannen
Hr Calhoun väntades såsom utomordentligt sän-
debud till London, för att underhandla om den
tvistiga gränsefrågans reglering.
TYSKLAND.
Från de flesta orter i Hannover, der nya val
blifvit anbefallda af det Kkraftfullav kabinettet,
inlöpa underrättelser, att valkollegierne vägrat
utse några representanter.
BELGIEN.
Den 22 Mars började senaten i Brässel sina
diskussioner rörande konferensens i London för-
slag.