9
BLANDADE AMNENS
— Nourrits död. Den verldsbekante sånga
ten Nourrit, anställd vid Stora Operan i Paris, ha
i ett anfall af svårmodighet störtat sig mned ifrår
fjerde våningen, i sitt logis i Neapel, och blef der
3 Mars der begrafven. Två dagar före sin död
improviserade han på en soir hos en Hr Garcia
de Jonge följande verser, hvari hans qvalda själ
tycks uttrycka sitt vemod:
Si tu mas fait å ton image,
O Dieu! Parbitre de mon sort,
Donne moi le courage
Ou donne moi la mort!
Mon åme en proie å la souffrance
Et tout pråes de succomber,
Dans Pabime, ou mgare Fesperance,
Oh! ne me laisse pas tomber! o
Förödmjukelsen att ej i Neapel hafva skördat
det bifall, han väntat sig, skall hafva lagt grunden
till hans melankoli.
— Åznekdot. En ung vacker enka, fru Ch., hvars
man var död för flera år sedan, och som icke var
ansedd för något mönster i afseende på stränghe-
oen i sitt lefnadssätt, talade en gång i ett sällskap
med en herre af sin sal. mans bekanta, Baron B.
om huru fallna menniskorna voro för förtal. Ni
kan inte tro, min baron, hvilka afskyvärda saker
onda tungor spridt utom mig. Skulle Ni väl kun-
na föreställa er, att man till och med sagt, att jag
nedkommit med tvillingar? !Ack! min nådigasten,
svarade baronen, slåt inte det gå Er till hjertat;
åtminstone hvad mig beträffar, så tror jag vanliges
endast hälften af hvad folket säger.,
— Nytt slags föder åt kreatur. Fraser be-
rättar i sina travels (resor) in Chorazan, att bå-
de hästar, får och kor i Persien ofta, vid brist på
grönfoder, stillas med torr eller saltad fisk. De
skola gerna äta deraf, och det försäkras, att kor-
nas mjölk är både god och ymnig