1. PE Xamensvasenact (Forts. fr. J4 65.) Hvarje varm och ädel menniska, hvilken den menskliga bildningen ligger om hjertat, måste i vår tid betänka lärdomens tillstånd och söka uppfinna en möjlighet för dess räddning ifrån undergång. Bristen på verklig grundlighet och allvarliga studier är visst icke blott vår tids sorgliga erfarenhet; den har visat sig i ett ständigt stigande under de sista fem eller sex decennierna. Någon orsak måtte den väl hafva. Att skylla den sanna och verkliga lärdomens aftynande på nyhetsmakeri och de så kallade nya methoderna, är för mycket enfaldigt, då dessa methoder ej i riket varit införda, och följaktligen icke kunnat uträtta hvarken ondt eller godt. Att skylla den på rikets högre eller lägre lärarepersonal, är än värre; då hvar och en har sig bekant, att denna öfverhufvud är ganska förträfflig, och att rikets universiteter i sin krets räkna professorer af stor utmärkelse. Efter vår tanka har lärdomens sjun-. kande tre orsaker, af hvilka två äro nufvudsakliga, och den tredje medföljer, såsom ett olyckligt, men oskiljaktigt bihang. Den första visar sig i de för-akademiska (dels publika och dels privata) bildningsanstalternas beskaffenhet, som i allmänhet till universiteterna lemna så svaga studentämnen, att sjelfva den akademiska uadervisningen (föreläsningarne), för att rätta sig efter den ståndpunkt, hvarpå flertalet af anländande discenter befinner sig, icke kan hålla sig uppe eller icke förmå stegra sig till någon agentlig lärdomshöjd. En mängd formelkunskaper, ett antal oumgängliga elementer måste vara undangjorda hos åhöraren, för att professorn skall kunna gifva sitt föredrag, sin föreäsning, rang af verklig doktrin i stor, i akademisk mening, och såsom tiden fordrar för att uppbära den. Att sedermera sjelfva föreläsningarne sällan hållas (viva voce) som ett lefvande tal, är en sak bredvid, som vi äfven omtalat. Men den andra stora orsaken till lärdomens förfall är just examensväsendet, hvilket utgör vårt närvarande ämne. Skadan deraf för professorerne är gifven och allmänt erkänd. Utom den myckna tid, den borttager, och som knappt kan beräknas, medför den för en lärare på akademisk höjd en undergräfvande inflytelse genom den oupphörliga afmattning och förstämming, som ett ideligt upprepande, utfrågande och genomgående af samma och samma, ofta nödvändigtvis lågt tagna ämnen och formläxor verka i ett repeterande, förhöramde och mästrande, som har sin plats i elementar-bildningen, men, som borde få vara slut vid universitetet. Den ännu större skadan likväl, af examensväsendet, är missvisningen för studierna bos högskolans ungdom. Hvarföre de hos flertalet af studerande allt mer och mer gå utföre till att Slott bli en glosläsning, (jfr. föreg 8) en tom formalism, har sin rot i själens spänning för väntade examina, och för de deraf härflytande betyg, till hvilkas vinnande på bästa möjliga sätt all håg, all ansträngning helt förlåtligt och ganska naturligt riktas. De fleste studera för att en gång vinna sitt bröd — må detta icke anses illa eller charlataniskt nå-l gonstädes på jorden, men minst i ett land, som kanske ej så oförtjent kallas fattigdomens. Vi skola se, att ingen sökte sitt bröd genom : charlataniska under, om icke institutionerne sjelfve föranledde och liksom inbjöde dertill. Utan tvifvel arbetade man allmänt för studiernas egen skull — grundligt, allvarligt och lärdt — om man hade den fullkomliga öfvertygelsen, att en gång vid frågorna om utkomstens vinnande i verliden ingenting annat bestämde afgörendet, än mannens verkliga egenskap af att vara kunnig. Vi tro icke, att någon vill hafva en annan princip, än denna, gällande; men vi se,att de politiska betygen ), så som sakerna miste gå, vrida förhållandet betydligt ur den rätta banan, och sätta högskolan i en falsk ställning. Ty den studerande vet, att om han lemnar universitet utan betyg, hvilka kunskaper och goda förmögenheter han än besitter, skall han likväl i hvad tjenstemannaväg, som helst, der han till inkommande anmäler sig, möta de ) Hvad vi förstå med uttrycket politisk examen, till skiljande från skolastisk examen, ses i föreg. M 63 Politiska betyg, såsom följder af politiska examina, äro då sådana, som lemnas vid utgående från universitetet, iänAamaåal att Llanctitaara wärdioshaeter mad an FA Rs