1. PE Xamensvasenact
(Forts. fr. J4 65.)
Hvarje varm och ädel menniska, hvilken den
menskliga bildningen ligger om hjertat, måste
i vår tid betänka lärdomens tillstånd och söka
uppfinna en möjlighet för dess räddning ifrån
undergång. Bristen på verklig grundlighet och
allvarliga studier är visst icke blott vår tids
sorgliga erfarenhet; den har visat sig i ett
ständigt stigande under de sista fem eller sex
decennierna. Någon orsak måtte den väl hafva.
Att skylla den sanna och verkliga lärdomens
aftynande på nyhetsmakeri och de så kallade
nya methoderna, är för mycket enfaldigt, då
dessa methoder ej i riket varit införda, och
följaktligen icke kunnat uträtta hvarken ondt
eller godt. Att skylla den på rikets högre el-
ler lägre lärarepersonal, är än värre; då hvar
och en har sig bekant, att denna öfverhufvud
är ganska förträfflig, och att rikets universite-
ter i sin krets räkna professorer af stor ut-
märkelse. Efter vår tanka har lärdomens sjun-.
kande tre orsaker, af hvilka två äro nufvud-
sakliga, och den tredje medföljer, såsom ett
olyckligt, men oskiljaktigt bihang. Den första
visar sig i de för-akademiska (dels publika och
dels privata) bildningsanstalternas beskaffenhet,
som i allmänhet till universiteterna lemna så
svaga studentämnen, att sjelfva den akademiska
uadervisningen (föreläsningarne), för att rätta
sig efter den ståndpunkt, hvarpå flertalet af
anländande discenter befinner sig, icke kan hålla
sig uppe eller icke förmå stegra sig till någon
agentlig lärdomshöjd. En mängd formelkun-
skaper, ett antal oumgängliga elementer måste
vara undangjorda hos åhöraren, för att profes-
sorn skall kunna gifva sitt föredrag, sin före-
äsning, rang af verklig doktrin i stor, i aka-
demisk mening, och såsom tiden fordrar för
att uppbära den. Att sedermera sjelfva före-
läsningarne sällan hållas (viva voce) som ett
lefvande tal, är en sak bredvid, som vi äfven
omtalat. Men den andra stora orsaken till
lärdomens förfall är just examensväsendet, hvil-
ket utgör vårt närvarande ämne. Skadan deraf
för professorerne är gifven och allmänt erkänd.
Utom den myckna tid, den borttager, och som
knappt kan beräknas, medför den för en lärare
på akademisk höjd en undergräfvande inflytelse
genom den oupphörliga afmattning och förstäm-
ming, som ett ideligt upprepande, utfrågande
och genomgående af samma och samma, ofta
nödvändigtvis lågt tagna ämnen och formläxor
verka i ett repeterande, förhöramde och mä-
strande, som har sin plats i elementar-bildnin-
gen, men, som borde få vara slut vid univer-
sitetet. Den ännu större skadan likväl, af ex-
amensväsendet, är missvisningen för studierna
bos högskolans ungdom. Hvarföre de hos fler-
talet af studerande allt mer och mer gå utfö-
re till att Slott bli en glosläsning, (jfr. föreg 8)
en tom formalism, har sin rot i själens spän-
ning för väntade examina, och för de deraf
härflytande betyg, till hvilkas vinnande på bä-
sta möjliga sätt all håg, all ansträngning helt
förlåtligt och ganska naturligt riktas. De fle-
ste studera för att en gång vinna sitt bröd —
må detta icke anses illa eller charlataniskt nå-l
gonstädes på jorden, men minst i ett land,
som kanske ej så oförtjent kallas fattigdomens.
Vi skola se, att ingen sökte sitt bröd genom :
charlataniska under, om icke institutionerne sjelf-
ve föranledde och liksom inbjöde dertill. Utan
tvifvel arbetade man allmänt för studiernas e-
gen skull — grundligt, allvarligt och lärdt —
om man hade den fullkomliga öfvertygelsen,
att en gång vid frågorna om utkomstens vin-
nande i verliden ingenting annat bestämde af-
görendet, än mannens verkliga egenskap af att
vara kunnig. Vi tro icke, att någon vill hafva
en annan princip, än denna, gällande; men vi
se,- att de politiska betygen ), så som sakerna
miste gå, vrida förhållandet betydligt ur den
rätta banan, och sätta högskolan i en falsk ställ-
ning. Ty den studerande vet, att om han lem-
nar universitet utan betyg, hvilka kunskaper
och goda förmögenheter han än besitter, skall
han likväl i hvad tjenstemannaväg, som helst,
der han till inkommande anmäler sig, möta de
) Hvad vi förstå med uttrycket politisk exa-
men, till skiljande från skolastisk examen,
ses i föreg. M 63 Politiska betyg, såsom följ-
der af politiska examina, äro då sådana, som
lemnas vid utgående från universitetet, iän-
Aamaåal att Llanctitaara wärdioshaeter mad an
FA Rs