subskribenterne, lika med andra Sverges inbyg
gare, älska konungen, är derföre lika lofligt ocI
oklanderligt, som att de älska sina hustrur, si
na barn, sina föräldrar, sina grannar och vän
ner; de behöfva icke säga hvarföre. Vi hafv:
för vår del också aldrig gjort någon invändnins
emot sjelfva innehållet af det upplästa talet, så.
som ett aanspråkslöst yttrande af känslor, så
naturligt framkallade under en glad och ål
nöjet egnad stlund,: Vi anse oss böra erinra
derom, att vi voro de första att förklara detta tal,
såsom en variation af sällskapsnöjet, för någonting
högst oskyldigt; och i talet förekom icke det rin-
gaste stötande. Det är så mycket mindre skäl
att ändra detta omdöme nu, sedan Hrr Sub-
skribenter å den sednare förklaringen mera be-
stämdt uppgifvit ändamålet hafva varit endast
att få uttrycka sin tacksamhet för det konun-
gen bevarat vårt lands sjelfständighet och fört
Svenskarne (förmodligen Svenska armåen?) än
en gång till segrar och ära, ehuru vi icke e-
gentligen veta, när vårt lands sjelfständighet
någon gång under H. M. Konungens tid varit
blottställd, i synnerhet icke nyligen, och hvar-
uti den stora äran nu mer än förr består, om
det är i förvärfvad landvinning eller ett vä-
sendtligare inflytande i den stora politiska våg-
skålen: en omständighet, hvarom förmodligen
Hrr Subskribenter benäget upplysa allmänhe-
ten. Det var således ingalunda det, som för
tillfället passerade i soirgsällskapet, hvilket lä-
rer föranledt en ledamot att lemna några mnär-
mare upplysningar om saken genom Aftonbla-
det, utan det var andras försök, att vilja gifva
talet ett anspråk, som Subskribenterne nu på-
stå aldrig varit åsyftadt, nemligen anspråket af
en opinionsyttring från orten, ech en opinions-
yttring af helt annan och mera bestämd syft-
ning än sjelfva talets innehåll: det var de ser-
vila tidningarnes försök att puffa ut och tyda
den i sig sjelf oskyldiga och ingenting sägande
harangen såsom en hel landsorts ogillande af
den reformyrkande pressen, och följaktligen så-
som ett stöd åt de motsatta eller absolutisti-
ska lärorna, hvilket rökgubbarne kunde räkna
sig till förmån — det var detta och ingenting
annat, som den anmärkande ledamoten åsyftade
att rätta ÅÄfvenså hade de servila tidningarna,
för att göra sig den högsta möjliga vinst af
denna soirthändelse, vid utpuffandet pistått, att
de opinerande hade bestått af omkring ett hun-
drade personer. Nu har det, med alla bemö-
danden, och oaktadt de snart sagdt tårar och
böner, användts, enl. hvad i enskildt pref skrifves
till oss, ändtligen lyckats att få 22 subskriben-
ter bland dem, som deltogo i nöjet, och några
af de öfriga, eller tillsammans omkring trettio,
med anärvarande, frånvarande och dem som
komma farande, inberäknade. Dessa herrar
hafva nu betygat ett gillande af talets innehåll,
hvilket i sig sjelft är sådant, att hvem som
helst kan underskrifva det; men det bör noga
märkas, att de, långt ifrån att i denisednare för-
klaringen inlägga den mening, som de servila
bladen velat gifva deråt, snarare sökt ännu me-
ra betaga det förra yttrandet all bestämd syft-
ning. Dessutom förekommer härvid äfven, att
uppgifterna uti brefvet i Aftonbladet icke på
något sätt äro vederlagda, hvarken att talet
hölls af Hr Fändriken Lagerberg eller att Kap-
ten Axelson var den, som steg fram och tac-
kade honom å sällskapets vägnar, ulan att va-
ra dertill af någon anmodad, eller att en del
af sällskapet hade skrattat åt alltsammans och
deruti velat se ett onödigt fjesk, — en tanka,
som vi visserligen äre långt ifrån att dela. —
Allt detta torde vara nödigt att litet närmare
ihågkomma, på det man ej må taga fel ora rät-
ta betydelsen af det ena och det andra, och
på det att de servila ej må för mycket berusa
sig i glädjen öfver den vinst, de gjort på den-
na subskription.
OO OS RR MI
—
Svenska Minerva, som, i parenthes sagdt,
serna måste traktera med ett par rätter, som
kallas chikan och infami, emellanåt, om hon
skall må riktigt väl, har äfven uppdukat något
dylikt åt Dagligt Allehanda och Aftonbladet, i
anledning af den nyss timade sedelförfalsknin-