! BLANDADE ÄMNEN
— Storfurstinnan Marias utstyrsel. De ut
- I ländska tidningarne omtala, att de herrligaste ocl
dyrbaraste saker blifvit afsända från Paris till Pe
I Itersburg för storfurstinnan Marias toilett vid henne
; I förestående förmälning med hertig Max af Leuch.
-Itenberg. Ett serdeles uppseende har deriblanc
I väckts af en praktfull klädving af nakarat-färgadi
I sammet, med en bord rundt omkring lifvet, bestå-
jende af en fläta af diamanter och andra ädla ste-
I nar i form af spetsar. Dessutom diamantsleifer på
lärmarne, ett diamantskärp, som slutar sig i herr-
lligt arbetade tofsar förhöja ännu mer detta vack-
Ira och kostbara arbete.
— Musikaliska papegojor. En fogelhandlare
i Genua har efter fyra års otroligt besvär lyckats
dressera tvenne papegojor ett hvissla några duet-
ter. Ibland dem, som de instuderat, är den rykt-
bara basduetten ur Puritanerna, och en annan ur
Norma, emellan Norma och Adalgisa. Egaren bju-
der nu ut dem för 5000 francs — en obetydlig sum-
ma, mot hvad som nu för tiden kostas på obefjä-
i drade sångerskor.
— En Belgisk visa. En ganska uttrycks-
full skildring af Belgiska folkets tänkesätt finnes
i följande verser, som nu sjungas nästan af alla
barn på gator och i byar. Huruvida de kunna
hafva afseende på konung Leopolds något obestäm-
da förhållande, lemnas åt läsaren sjelf.
Le grand roi Dagobert
Avait un beau sabre de fer.
Le grand saint Eloy,
Lui dit: O mon roi!
Votre Majeste
Pourrait se blesser.,
— Eh bien,, lui dit le roi,
Quon me donne un sabre de bois!
(Herr Dagobert den store kung
Hade en sabel af jern så tung;
Då sa Sanct Eligius, den helige man:
Ers Majestät, jag säger för sann,
Den sabel af jern kan ni såra er med.n
—eÅck jar, sa kungen, agif mig straxt en af träd.n)
— Det uppslagna hustruköpet. En skräd-
dare i Epworth, nära Lincoln i England, hade, un-
der ett dryckeslag, sålt sin hustru till en sadelma-
kare, mot ett pris af tre skäppor rofvor. Morgo-
nen derpå skickade sadelmakaren ganska ordent-
ligt rofvorna och hegärde med budet få den köpta
varan. Skräddaren kom nu mera icke ihåg hvad
som tilldragit sig dagen förut, men hans hustru,
som af brefvet och budbärarens yttrande alltför
väl begrep sammanhanget, blef ursinnig deröfver.
Hon skyndade till rofsäcken, började dermed bom-
bardera sin man och skulle alldeles förgjort ho-
nom i en skur af rofvor och skällsord, om han ic-
ke räddat sig med flykten. Omsider återställdes
likväl freden i huset och slöts på bekostnad af den
ditsända köpesumman, hvilken de äkta makarna
gemensamt förtärde såsom ett försoningsoffer. Sa-
delmakaren skref förgälves bref på bref, beklagan-
de sig öfver, att man hvarken skickade honom den
köpta varan eller den undfångna betalningen. Här-
på gjordes likväl intet afseende.
— Den olofliga trumningen. I den lilla sta-
den Sergines i Frankrike hade ryktet spridt sig
om en otillbörlig förtrolighet, som skulle hafva
ägt rum emellan en viss M... och en annan bor-
gares herr C:s hustru. I tanka att vederlägga det-
ta rykte, uppdrog M... åt stadens trumslagare att
genom trumslag kring gatorna tillkännagifva, det
han lofvade 100 fr. åt den, som kunde berisa, att
an stått i några relationer till hustru C. Hennes
man förtröt imedlertid upptåget och klagade der-
öfrer vid domstolen. Här blef trumslagaren den,
som togs för hufvudet och dömdes till 25 fr. böter
och 400 fr. i skadeersättning.
——— 20
(Insändt).