Iresa Ifrån Wien, öfver Munchen och Stuttgard
till Haag. Der ämnade han, hos sin faster, till-
bringa påskhögtiden, och sedermera öfvergå till
England. Han lärer haft sin faders tillstånd att
läfven få besöka Paris, men detta har sedermera
Ulblifvit återkalladt.
t Utrikes ministern i Cassel, Hr von Lepel,
fick för någon tid sedan helt hastigt sitt afsked.
Nu har orsaken dertill kommit i dagen. Han
hade nemligen instruerat Hessiska sändebudet i
I Frankfurt, att i förbundsförsamlingen förklara,
att Hessen ansåg Hannoverska grundlagen af
114833 ännu vara gällande, och att ingen förän-
t dring i densamma kunde ske annorlunda, än i
I konstitutionel väg. Då kurprinsen fick veta det-
Yta, skickade han en alldeles motsatt instruktion
till sin minister i Frankfurt, och Hr Lepel be-
il gärde nu och fick sitt afsked.
Svenska fabrikerne och manufakturerne för år
1837. — Sammandrag ur kommerskolle-
git berättelse.
Denna berättelse omfattar som vanligt först
fabriker och manufakturer, dernäst husslöjder
och slutligen bandtverkerierne.
1. Klädesfabrikerna. Antal 409; arbetare 3275;
tillverkning 601,965 alnar kläde, och 23,288 alnar
andra ylleväfnader, till ett värde af 8,583,686 Rdr.
II jemförelse med 4836 hade tillverkningen min-
-Iskats med 47,629 alnar, mest medelfina kläden.
JAS tillverkningssorter stod Norrköping främst med
410,427 aln., mest fina kläden; dernäst Stockholm
med 94,200 aln.; uti 9 städer dessutom voro till-
verkade 935,744 aln. och vid 8 klädesfabriker på lan-
I det 25,902 aln. Ullimporten 1,515,599 skålp. eller
-Itillsamman med inhemska produktionen, 452,625,
dubbelt större qvantum än 4836, hvartill uppgif-
ves såsom orsak, dels uttömda tillgångar, dels de ut-
ländska ullprisernas fall och deraf föranledd spe-
I kulation. Etoftsfabrikerne hade lemnat 33,868 aln.,
mest flanell och flaggduk; bombasins- och kam-
lottstillverkning existerade lika litet som de före-
gående åren, och af båda delarne införtullades
984,3141 aln. eller 300,000 aln. mer än året förut,
hvaremot af flanell endast 5893 aln. införskrefvos, !)
2 Bomulls- och linneväfnadsfabriker. Antal 49;
dtillverkning 820,083, mest hvitt bomulslärft, samt
59,469 st. dukar, till värde af 363,725 Rdr, eller
133,192 alnar mindre lärft, men 4644 alnar mer
dukar än 4836. Minskningen anses härleda sig
från den utomordentligt ökade tillverkningen af
bomullstyg inom hushållen i Elfsborgs län. Största
tillverkningen hade: varit vid Rydboholms fabrik i
Elfborgs län 200 000 alnar, och vid Lamms fabrik
i Stockholm 469,145 alnar. Af damast och dräll
tillverkades, förnämligast vid Garbergs enkas fabrik i
Gefle, 14,632 alnar, 4334 st. servietter och dukar. ?)
Importen af bomullsväfnader var i värde 43,330 Rdr
mindre än 4836, hvaremot exporten ökat sig från
843 Rdr till 24,288 Rdr. Importen af linne, för-
nämligast blaggarnsväf från Finland besteg sig till
78,508 alnar eller 43,000 Rdr mer än 4836, men
så hade ock exporten stigit till 473,422 Rdr eller
70,204 Rdr mer än året förut. Importen af bom-
ullsgarn hade ökats med 66,467 skålpund eller till
1,174,500 skålp.; af lin hade 2,424 Lisp. på vanlig
väg och 23,163 Lisp. genom strandning inkommit,
samt 2.456 Lisp. blifvit exporterade.
5. Mckaniska bomullsspinnerier. Antal 8, till-
verkning 675,305 skålp. garn. Importen af bomull
993,461 skålp. eller 484,528 skålp. mindre än 1836,
då likväl 327,000 skålp. mer än 48335 blifvit inför-
tullade. Största tillverkningen vid Bergmans och
Bokhnstedts spinneri i Stockholm, 482,300 skålp.; 3)
Strömma i Blekinge 146,384, Rosendal i Götheborgs
län 400,060 skålp.
4. Segel- och tält-duksfabriker. Antal 9; tillverk-
ning 395,540 alnar, till ett värde af227,5350 Rdr, el-
ler 435,520 alnar mer än året förut. Importen af segel-
duk uppgick till 47,643 alnar eller mer än dubbelt
mot 4836, och exporten, den första från Sverige af
denna vara, till 27,449 alnar. Importen af hampa
7843 Skeppund eller 2120 skepp. mindre än året för-
ut. Största segeldukstillverkningen vid Gibson och
Keillers väfveri Sågen i Götheborgs län.
ö. Sidenfabrikerne voro vid årets (4837) slut min-
skade från 23 till 49. Tillverkning 438,223 alnar,
mest tafter, samt 98,314 st. dukar etc. till ett vär-
de af 476,809 Rdr, eller 45,240 alnar, och 44,399
St, dukar mindre än föregående året. Importen af
sidenvaror stiger till 2214,462 Rdr eller 42,543 mer
än 4836; exporten till blott 784 Rdr. )
6. Bandfabrikerna, minskade från 44 till 85)
Tillverkningsvärde 53,482 Rdr eller 44,204 mindre
än 4836. Importen af band 4102,102 Rdr eller 47,448
Rdr mindre än året förut; exporten, mest linne
band, till 2052 Rdr. )
) Det stora behofvet af flanell fylles således ge-
nom husslöjden. Red:s anm.
?) Att detta utgör ett högst obetydligt belopp i
jemförelse med hvad husslöjden af samma varor
frambringar, känner en hvar. Tillverkningar af
släta linneväfnåder eller lärfter på fabrik, om-
nämnes icke alls i Kommerskollegii berättelse,
Red. Anm,
3) Denna fabriks tillverkning för förledna året, 4838,
uppgifves till 346,000 skålp. bomullsgarn och
ZroOo ANA alnar lärft