föremål för offentligheten, om så behagas, I publicistens uppförande och handlingssätt äfven i enskilda affärer, ja till och med inom den TI husliga kretsen. Blott ett enda vilkor äger han Ji detta hänseende lika med hvar och en annan trätt att begära, hvilket man ej lärer anse obilligt; nemligen det, att icke beljugas. Men hur är det väl då rtmligt, att en offentlig persons, i synnerhet statsmäns, privata lefnad skulle vara utan allt sammanhang med hans offentliga? Den enskilde medborgaren anses förpligtad till oförvitlighet i sin privata lefnad och åberopar äfven denna säsom rekommendation för sitt offentliga eller affärslif, samt lider misskredit i detta, då den förra med fog blir tadlad. Af presten — han är väl äfven embetsman — fordras den största renhet i privatlifvet, och efterlåtenhet härutinnan anses af alla såsom ett elakt mönster. Likaledes har man i alla tider gjort stora anspråk på heder och fläckfrihet i domares privata förhallanden, och dessa anspråk äro ännu icke underkände, hvarken af allmänheten eller af domarkorpsen, om också någongång domsagor bortgifvits för tvetydiga meriter och till personer af dito egenskaper, hvilket också då alltid haft ett menligt inflytande i orten. Och statsmännen, de högste styrande, som gifva hela det offentliga lifvet sin riktning, de skulle kunna vara spelare, vinglare, hustyranner, öppet väckande förargelse genom exempel af liderlighet, utan minsta men för de stora allmänna intressen, de hafva att vårda? Ja,, svarar en opartisk, aså länge de blott sköta sin tjenst, kunna de i öfrigt lefva hur som helst — privata förbrytelser, privata straff. Men så hastigt bortresonnerar man icke det allmänna vettets fordran. Vi tala nu icke om efterdömet — ehuru en hvar känner, hur verksamt de högre klassernas exempel är å de lägre — vi erinra blott till en början, att en mängd privata förbrytelser, till och med polisförbrytelser, äfven hos privata personer bestraffas med förlusten af medborgerligt förtroende; och hvarföre? Jo, emedan en smutsig privatlefnad ger presumtion om ett smutsigt offentligt lif, i fall den dömde skulle dertill komma i fråga. Hela villfarelsen grundar sig derpå, att man anser allt slags embetsmannabefattning, äfven den högsta och mest magtpåliggande, såsom rent mekanisk, och föreställer sig, att det i fordna dagar så nödigt ansedda förtroendet till personen ej mera behöfves. De stationäre, de historiske yrka starkt på detta förtroende, när de försvara adelskapet och. en ärftlig aristokrati; då är en hel lifstid af förtjenster icke tillräcklig, man måste vara född med dem, måste vara fullblod och räkna sina 46 anor. Men när publiciteten kommer med sin räfst, eller demokratien med sin valfrihet, då vilja herrarne vara i fred, sådana de äro, och påstå, att när börden, hofvet eller kamarillan en gång approberat dem, så äger ingen! talan mer rum mot deras privata personer; då eger man på sin höjd gå lagliga vägar med deras offentliga handlingar och lemna de privata oantastade. Detta sednare ljuder äfven väl i den avanbördiga, eller ofrälse hierarkiens öron; äfven inom denna finnes mången, som i sitt privatlif har en eller annan vrå, den han icke gerna öppnar. Olyckligtvis faller äfven den motsatta sidan, den som yrkar på godtyckets afskaffande, på valfrihet, 1 samma villfarelse, förledd dertill just af de lycksökare inom embetsmannahierarkien, som, sedan de med möda arbetat sig upp, icke gerna önska, att man minnes de stundom smutsiga äfventyr, hvarmed de kraflat sig fram. Denna motsatta sida yrkar nämligen på lag för allt och i allt, och tror sig derigenom helt och hållet kunna umbära personerna, alldeles förgätande den gamla domareregeln: cen godh beskedeligh domare är bättre än godh Lagh, ty han kan alltid lagha effter Lägligheetena; Ther en ond och orättviis domare är, ther hjelper godh Lagh intet, ty han vränger och gör them Orätt efter sitt sinne. Men om man begriper denna regel, om man inser, att ett samhälle, äfven det mest upplysta och bildade, ej kan umbära stora och utmärkta personligheter i spetsen för ärendena — ty Aäå mA fn nämna nanda här I landat fll ac