LANDSORTS-NYHETER. — Uti Carlshamn hafva revisorerne af staåens räkenskaper gjort ätskilliga temligen stränga anmärkningar mot förvaltningen, såsom: att tolagsinkomsterna varit betydligt för lågt beräknade; att 656 rd. 32 sk. för skrifmaterialier blifvit notarien tillagd; att förre skeppsklareraren beräknat 40 procents provision å sin uppbörd af hamnmedlen, hvarigenom han, i stället att :everera 269 rdr, levererat endast 43 rdr, 0. s. Vv. Magistraten har ännu ej svarat härpå. — Östgötha-Korrespondenten för d. 43 Mars innehåller, i en not till några meddelade handlingar om Bibliothekarie-tjenstens i Linköping tillsättande, följande, angående sin redaktör, dess skrifsätt och böjelser: ecModeration i skrifsätt kunna vi icke med full säkerhet utlofva, emedan vi äro för illa danade, för att vara i besittning af det slags moderation, som kommer sig af själskrafternas jemnvigt, och för väl danade, för att vara i besittning af det slags moderation, som kommer sig af liknöjdhet; och nägra andra moderationer gifvas icke, med undantag af Stats-Tidningseller den så kallade tråkighets-moderationen, hvilken nog kan — Gudi kla2dt! — infirna sig, utan att man acbemödar, sig derom. Derjemte kunna vi försäkra, att inget personligt intresse eggar oss. Vårt namn finnes ej på arvsöknines-listan till den lediga sysslan, och vi hafva längesedan, i afseende på statens tjenster, fattat ett beslut, måhända analogt, med timmermannen Josephs, om hvilken Evangelium förtäljer, att han flydde till Egypten, tills Herodes var död. Utdrag af ett bref från Enköping d. 46 Marsi Marknaden har här varit öfverklagad af alla tra5kerande såsom högst usel, och jag minnes aldriz. att här varit så litet köpare eller folk från landet, troligen en följd af de förutgångne kronouppbördsstämmorna och allmänna bristen på penningar, ökad genom den minskade spannmåls-tillängen. Den kommande våren torde blifva för mången bekymmerfull, då allmogen till betäckande af sina närvarande behofver måst afyttra sina ringa spannmålstillgångar, och måste dyrt skuldsätta sig för undfående af nödigt utsäde, dels i magasiver och dels hos köpmännen. — Vår lilla stad ligger i stora stråkvägen och är dagligen hemsökt af en mängd tiggande från Dalarne och södra orterna, deribland en mängd gesäller, som i brist på arbetsförtjienst nödgas vandra. Fahlun den 435 Mars. Ifrån serskilda orter, så väl inom som utom Länet, öfverklagas ofta, att mer e!ler mindre fattiga och orkeslösa personer af båda könen, samt barn utvandra, förnämligast från vissa inom det egentliga Dallaget belägna socknar, hvartill de höra, besvärande allmänheten med ett oftast nog oförskämdt betlande, intill dess de, för ett slikt oskick, blifva utom orten anhållne och med fångskjuts hit afsända. Af detta förhållande ädagalägges en hos Dal-allmogen i äldre tider okänd, nu hos en del deraf sålunda mer och mer tilltagande benägenhet, att hellre i andra orter, genom ett städse nesligt tiggeri, söka bereda sig en kos välgörande menniskor mera lätt förvärfvad bergning, än att med hemmavarande dela ett knappt, med mödosamt arbete vunnet bröd; och denna benägenhet, hvarigenom icke allenast den enskilde medborgaren, utan ock samhället i allmänhet I stas med obehöriga omkostnader, besvär och obeha?, skall, om den icke i tid med kraft och omtanka qväfves, nedsätta och efter hand tillintetgöra det anseende och värde, som förfädrens redbarhet, allvar, arbetsamhet och sparsamhet hos fäderneslandets öfriga befolkning åt Dal!-allmogen rättvisligen förvärfvat, och som hvarje rättänkande afdenna allmoge alltid anser för sin högsta ära att omsorgsfullt bevara. Af sådan anledning har Konungens befallningshäfvande genom utfärdad allmän kungörelse fästat vederbörandes uppmärksamhet så väl derpå, att på sätt serskilde författningar derom stadga, endast arbetsföre, välfrejdade--personer må, efter dertill erhållne behörige betyg af Hrr Pastorer, till arbete utom orten utvandra, och att hvarje socken, i en