j
e
I
säkra den ädle Lorden, att någon sådan skilnad
icke existerade. Det fanns icke en serskild lag
för en biskop och en annan för en ledamot af
Underhuset, det fanns icke en serskild lag för
Drottningen och en annan för hennes underså-
ter, i ett ämne, som rörde moralitet.
Vid voteringen, som härefter företogs, gick
Hr Duncombes motion igenom, med en plu-
ralitet af 20 röster bland 464 voterande.
DANMARK.
Angående den närvarande ställningen i detta
land finna vi åtskilliga interessanta underrättel-
ser och reflexioner i ett bref till redaktionen
af Leipziger Allgemeine Zeitung, dateradt: Jut-
ländska gränsen den 235 Februari 1839. Ni
meddela detsamma derföre här nedan i öfver-
sättning:
De sista ständerförsamlingarna göra uti sina
petitioner rörande finanserna en sorglig skildring
af dessas tillstånd, hvilket helt och hållet läg-
ges förvaltningen till last; de yttra, att de stän-
derna förelagda officiella finansberättelserne alls
icke befästat landets förtroende till regeringen;
de begära, att cnågra sakkunniga män, måtte
utses att i förening med de ordinarie tjenste-
män, som hafva befattning med finanserna, upp-
göra en finansplan, såvida icke tilläfventyrs he-
la finansförvaltningen blifver öfverlemnad åt en
enda uinsigtsfull och kraftfull man. De? Schles-
wigske ständerne voro de förste som yttrande
detta, hvilket sedan upprepades af de Roeskild-
ska, och de Holsteinska tillade: man har cingen
garanti emot återkomsten af en finansförvaltning,
som under fredliga år kunde kontrahera millio-
ner nya skulder, utan att vara i stånd att an-
vända några betydligare summor för landets
väl, utan att sätta statens försvars-anstalter i
ett sådant skick, att de, i händelse af ett krig,
motsvarade ändamålet, och utan att efter tju-
gufem års oafbruten fred leda till annat resul-
tat, än ett årligt deficit af mer än en million.
Hvad gör finansministern eller regeringen ef-
ter sådana beskyllningar? . . Man borde tro,
att regeringen skulle upplösa ständerna och för-
ordna om nya val, i den förhoppningen att de
nyvalde fullmäktige skulle yttra sig i mera öf-
verensstämmelse med regeringen, eller, om den
äfven misströstar härom, skulle ministeren af-
gå. Men regeringen gör intetdera; den fortfar
helt lugnt att administrera, såsom om ingen-
ting hade förefallit. Folket, ständerna å sin
sida föreställa sig också alls icke, att detta
möjligen kan vara en följd af deras öfverdrif-
na yttranden; uti sina underdåniga anföranden
inskränka de sig att bedja konungen låta upp-
göra en ny finansplan och att förordna några
skickliga personer till finansministerns rådgif-
vare. Jag inser icke huru början och slutet
skola rimma tillsammans. Finansministern gref-
ve Wilh. v. Moltke är verkligen uti en svår
förlägenhet; hedrad med sin konungs förtrven-
de, måste han höra obehagliga yttranden från
folkets representanter, och befinner sig derjem-
te, hvilket säkert äfven är lika obehagligt, uti
ett årligt deficit, som han icke är i stånd att
betäcka, ja, till hvars betäckande han icke en
gång kan uppgifva några medel. Hans medar-
betare, de såkallade finansdeputerade, förskan-
sa sig bakom sin chef och öfverlemna åt ho-
nom ensam äran af att representera förvalt-
ningsgrenen. Man säger, att grefve Moltke fuil-
komligt känner det tryckande uti sin belägen-
het, och redan flere gånger hos konungen an-
hållit om afsked; men monarken tror sig icke
kunna undvara honom. Det vore också i san-
ning icke så lätt att uppgifva åt hvilken man
skulle kunna anförtro denna ministerportfölj.
Ville man dock åsidosätta allt afseende på rang
och ståndsförhållanden, så skulle väl någon kun-
na finnas, som vore vuxen denna svåra post.
Men det är icke brukligt i Danmark att be-
sätta så höga platser med män ur medelklas-
sen, och derföre nödgas man afstå derifrån. Det
vore derföre bäst att gripa till den utvägen,
att anställa en understatssekreterare uti detta
departement, för att hjelpa ministern uti sina
arbeten, utan att han ägde anspråk på excel-
lenstiteln. Så helt och hållet har ännu icke
anspråkslösheten här i landet utslocknat, att ju
icke den rätta mannen till en sådan plats skul-
le kunna stå att finna. Uti de andra grenarne
af förvaltningen går det också till på detta
sätt. Justitieministern för Hertigdömena Schles-
wig, Holstein och Lauenburg grefve Otto v.
Moltke har haft den olyckan att blifva mycket