, pIIETUR ULIB UDI IVUVIITE huden Pn AR evv ht ven llätt springer öfver från en ytterlighet till en annan, hvilket synes deraf, att hvarje Riksdag merändels till en viss grad visat en reaktion I mot den föregående. En sådan reaktion lärer äfven nu i komitten hålla på att göra sig gällande icke blott i det redan bekanta, högst märkvärdiga beslutet, att neml. beskattningens tyngd och ojemna fördelning ej kan antagas såsom nåigon hufvudorsak till fattigdomen, utan äfven i tvänne andra frågor, neml. om hemmansklyfningen och husbehofs-bränvinsbränningen. Vi skola en af de följande dagarne något närmare återkomma till dessa ämnen. Imedlertid skall det, i förbigående yttradt, blifva kuriöst att se, hvar kommitten, i händelse någon allmännare inskränkning kommer att föreslås i rättigheten till hemmansklyfning och jordafsön dringar, vill göra af den cicke besutnaw folkmängd som redan finnes, så vida hon icke vill följa det famösa förslaget i Danmarks provincialständer, att låta dem dö ut. — rrEE——— — Stockholms Dagblad omtalar, att en Näringsidkerska i går infunnit sig i Poliskammaren och begärt att få hålla bal, men fått afslag. Hon hade då yttrat, att det endast skulle blifva en positifbal, hvarmed hon menade en sådan, der musiken utgjordes af ett positif, hvilket anses för den mest anspråkslösa sorten af baler. Oaktadt denna modifikation fick hon likväl ett positift nej. Detta synes visa, att ordningsmakten på den sednare tiden helt och hållet förbjudit dansnöjen på näringsställena, hvartill man ock redan kunnat döma deraf, att de talrika annonser om sådana baler, som förut ofta stodo att läsa i bladen, serdeles vid alla astorhelger,, numera icke äro synliga. Mycket kan vara att säga både mot och med om denna inskränkning. Att balerna kunna befordra lättsinnighet mellan könen hos dem, som äro fallna derför, är svårt att neka, oaktadt vi icke tro, att antalet af oäkta barn varit större under de år, då de varittillåtna; men å andra sidan är det likväl svårt att inse, hvarföre det icke äfven må vara den mindre bemedlade tillåtet att någongång begagna ett nöje, som isynnerhet för ungdom utgör det begärligaste af alla, och i och för sig sjelf äfven är det oskyldigaste. Att beröfvas detsamma, kan åtminstone icke bidraga att hos de lägre undanrödja den afund och spänning emellan samhällets olika klasser, hvaröfver man klagar såsom ettså stort samhällsondt, och som utan tvifvel äfven är det. En och annan läsare har tilläfventyrs utaf innehållet af det abref från en Norsk utvandrare till Amerika,, som j nyligen meddelades i detta blad, anmärkt, huru långt mera slutet familjelifvet är i nämnde demokratiska land, och att till och med, i följd af den politiska jemlikheten, tjenaren der merändels äter vid samma bord som husbonden, likasom plägseden är bland allmogen hos oss: så att Amerikanerne i detta fall återgått till våra förfäders enkelhet i seder. Om sådana seder kunde införas äfven här, om husbönderne toge litet mera notis af sitt husfolks angelägenheter och betraktade dem såsom medlemmar af familjen så länge de vistas i densamma, så existerade icke behofvet för dem, att söka serskilda förströelser utomhus. Men så länge sakerna icke äro ställda på den punkten — och dels försvåras detta af en mindre allmän uppfostran än i Amerika, samt följaktligen ett större afstånd i bildning, dels af den monarkiska glansen och den förmenta herrligheten af ett hof, som drager I allas blickar till sig och af en genom rangskillnaden privilegierad fåfänga, som går uppifrån nedåt alla hierarkiens trappsteg, så att hvar och en i sin tur söker att vara herre öfver sin stackare — under en sådan sakernas ställning ökas behofvet af några serslkilda förströelser och nöjen för de lägre klasserna. I det för öfrigt i politiskt afseende despotiskt styrda Österrike, i de Italienska staterna och till och med i sjelfva Ryssland anse auktoriteterna sig likväl hvarken böra eller kunna neka den stora massan af folket denna lilla ersättning för den ringa por-l! tion, den annars har af lifvets fördelar och beqvämligheter. Alla dessa länder hafva, utom ; sin nationalhögtid karnavalen, på en viss tid af året, äfven andra ständigt tillåtna folk. oa : ee AR oo om mH Aa mon dJaAa LÄf.. ee