Fn Sr ET
ställd i backen, derifrån afmarcherat. Hr Pontha
hade sedermera å nyo begifvit sig till kollegiur
och uppehållit sig uti staden och på Södermalr
till klockan omkring 3-4 till 40 på aftonen, d
han återvändt hem. För att kunna gifva akt p
det förefallne uppträdet, hade Hr Ponthan sutit vi
sitt öppnade fönster ända till klockan 42 på nat
ten. Kort efter det han hemkommit, hade den til
stort antal samlade folkhopen börjat med stenkast
ning anfalla Stadshusets fenster och portar, der
vid, enligt hvad Hr Ponthan tydligen sett, den för
sta stenen kastats af en sämre klädd person, son
befunnit sig tätt utanför Stadshustrappan. Sedar
stenkastningen, som synts riktad emot de i Stads.
huset varande gardister och polisbetjenter, fortfa
rit omkring en fjerdedels timme, hade folket dra:
git sig uppåt Göthgatan, hvarifrån ej långt deref
ter hörts några skott. Sedermera hade, oaktad
Peter Myndes backe varit nästan öfvergifven af fol
ket, jomväl skott lossa!s från fönstren till Stads-
huset; först tvänne, som ej träffat någon, sedar
mot en sjöman, hvilken, efter att hafva genom et
fönster inkastat två eller tre stenar, framgått emo!
Stadshuset och nedryckt två fönsterluckor, då har
i detsamma träffades af skottet och nedföll på ga-
titan, men reste sig kort derpå åter upp och tog til
flykten utföre backen; vidare mot en ensam per-
son, som passerat utför backen, men som oskade
kommit undan. Då omsider en annan, efter utse-
endet, åldrig man gått förbi, hade Hr Ponthan sett,
att ett gevär från fönstret ofvanför trappuppgån-
gen två gånger riktats efter honom, men gevärs-
låset hade klickat, så att skottet ej gått af. Sedar
skjutningen från Stadshuset upphört, hade Hr Pon-
than längs upp i backen sett en större trupp fram-
rycka från Göthgatan uppåt Mariegatan, hvilken
trupp, enligt hvad Hr Ponthan kunnat sluta a!
hurrarop samt det buller, som förorsakats af på
gatan rullande stenar, blifvit anfallen med stenkast-
ning från den ofvanföre samlade folkhopen, äfven-
som en röst, den Hr Ponthan förmodat vara be-
fälhafvarens för truppen hörts ropa. cgå undan,
aakta er, annars låter jag skjuta,c med flera uttryck
af varningar till folket. Då stenkastningen lika-
ful:t hörts fortfara, hade en mängd skott blifvit
lossade uppåt Mariegatan, utan att Hr Ponthan,
som endast bakom kunnat gifva akt på denna hän-
delse, kände huru dervid närmare tillgått. Sedan allt
åter blifvit lugnt, hade Hr Ponthan uti backen var-
seblifvit fem för honom okända officerare, hvilka
samtalat, angående det förefallna uppträdet; och då
en af dem yttrat, att han gerna skulle vilja veta,
hvem af manskapet skjutit den utanföre Stadshuset
fallne sjömannen, hade en gardist framkommit och
sagt att det varit han. hvarefter officern yttrat:
jadet var bra, min gosse, det var ganska rätt. Det
askadade intet åt honom., Samma officer hade här-
vid varseblifrvit Hr Ponthan i fönstret och frågat
honom: hvem han var,, derom Herr Ponthan jem-
väl lemnat upplysning.
På serskildt framställda frågor tillade Hr Pon-
than: att hos honom på aftonen i hans rum uppe-
hållit sig Lancasterläraren Forsbäck, samt tidtals
handelsbokhållarne Boman och Åbom: att, utom Hr
Ponthans fönster, voro belägne ytterligare fem fön-
ster åt gatan uti samma hus, samt att andra vånin-
gen bebos af Läderhandlaren Sällholm.
Kryddkramhandlar.n Essen förmälte, att han väl
är boende uti Schönborgska huset vid Göthgatan,
men att han ej kunde lemna någon upplysning i
detta mål, af det skäl, att han från den 43 Juli till
den 28 Aug. varit bortrest från staden.
Aktor yrkade, att samtelige tillstädesvarande po-
lisbetjenterne måtte varda såsom vittnen i målet
börda, hvilket af tilltalade Blanxius och Fritzberg
bestreds, under förmenande, att polisbetjenterne,
då andra personer varit tillstädes, ej borde få sjelf-
ye vittna i saken.
Slottsrätten
Resolverade:
Att då undersökningen hos Slottsrätten icke angin-
ge någon emot polisbetjeningen begången förbrytel-
se, funne Slottsrätten, med ogillande af tilltalade
Blanxii och Fritzbergs invändning, skäligt tillåta,
att de tillstädeskomne polisbetjenterne, så framt de
i öfrigt ojäfvige befunnos, må varda såsom vittnen
i saken afhörde, dock endast i de delar af målet,
som tillkomme Slottsrättens pröfning.
Sedan följande polisbetjenter aflagt vittneseden,
bördes de hvar för sig. )
1) Gevaldiqgern Lagerström anförde följande:
Den 49 sistl. Juli klockan emellan 40 och 41 ha-
de vittnet, jemte uppsyningsmannen Wigandt varit
sittande på trapnran till den vid Peter Myndes bac-
ke varande ingång till Stadshuset, hvarest rundt
omkring varit församlad en stor mängd folk. Den
första sten som kastats emot Stadshuset, hade kom-
mit från någon person, som stått invid rännstenen
på motsatta sidan af gatan, hvarefter, då flere ste-
nar kommit efter och en af dem träffat Wigandt,
vittnet och de öfrige dervarande polisbetjenter dra-
git sig in uti Stadshuset, dit en ansenlig mängd ste-
nar sedermera genom fönstren inkastats i de rum,
der polisbetjeningen och sedermera manskapet af
vakten uppehållit sig. Skjutningen från Stadshuset
hade icke börjats förrän efter klockan 42, då redan
alla fönster voro inslagna och sjelfva Portarne bör-
jat gifva efter och hotat instörta. Då skotten los-
sades, hade föga folk varit synligt på gatan. Un-
der det vittnet varit inne i det så kallade vakt-
rummet, hade en person, som aflyftat begge fönster-
luckorna der utanföre och fattat uti fönsterbågar-
ne, liksom han ämnat rycka lös äfven dem, blifvit
1 Såledec akuylla da icka få vittna am efdana Am.