fosterlandet, derigenom så mycket bidrar till ut-
vecklingen af dess styrka; ty kunskap är välde, M.
H., och blott medelst dennes öfverlägsenhet kan
det mindre mäktiga riket hoppas atti i tidernas
längd motstå det mäktigare., (Forts. följer.)
a Ant
RÄTTEGANGS- OCH POLIS-SAKER M. M.
— -Korrektionisterne Lindqvist, Lundberg
och Sundström förhördes i går i Poliskammaren,
rörande mordet å deras kamrat Gadd. Sundström
och Lindqvist vägrade länge att svara, om man
icke ville lofya dem, att de ej skulle återföras till
Korrektionsinrättningen, der de påstå sig blifvit
misshandlade och hållne i mörkt fängelse, alltse-
dan den 21 Februari. Dä de slutligen läto förmå
sig att ingå i svaromål, medgaf väl Lindqvist, att
ban gifvit Gadd det obetydliga såret i ansigtet,
men ville ej vidkännas den större och dödliga
biessyren. Ransakningen kommer att fortsättas,
när läkarebesigtning å den döda kroppen föregått.
— Våra Läsare utom hufvudstaden och kan-
hända många inom den terde ej veta, hvad en
hamnbuse är för ett ting. Dagbladet för i dag
upplyser oss, att detta är benämningen på de gos-
sar, som uppehålla sig i hamnarna och på torgen,
för att genom hembärande af varor åt köpare der-
städes förtjena sig en styfver. En af desse, vid
namn Thure. Brynolf Leonard Lindgren, som icke
inskränkt sig endast till detta lofliga yrke, utan
för sina aberrationer derifrän varit straffad dels
med ris, dels med vatten och bröd, har nu blifvit
arresterad, för det han ur en tobaksplantörs ficka
lagt sig till 24 sk. Bko, och gjort det så oskickligt,
att den bestulne med två vittnen kunde bestyrka
tillgreppet. Den nu mera! icke lustige Thure på-
stod likväl, ätt sådant vore alldeles omöjligt,4 e-
medan han troligen icke sjelf kunde öfvertyga sig
om, att han var en sådan fuskare i handtverket.
Polisen lärer dock hafva sökt förmå honom inse
sitt misstag.
— Emot en f. d. sjöman, Bergström, har
dess moder anmält klagomål i Polisen, för det han,
under sitt rus, flera gånger misshandlat henne.
Detta är så mycket tadelvärdare, som modren är
af ålderdom så bräcklig, att hon ej ens förmått in-
ställa sig vid polisen, hvarföre en undersökning
kommer att företagas på stället, Catharina Fattig-
hus, der hon är intagen, och der de, som varit
vittnen till sonens våldsamma förfarande, äfven vi-
stas, men af enahanda orsak ej kunnat infinna sig.
— Nära Bomslupstrappan vid Skeppsbron
har man sistlidne Söndag i sjön träffat liket af en
man, om hvilken ingen likväl ännu känner hvem
ban varit.
—S— Lr
Förliden December månad föröfvades i Wexjö ett
dråp, hvilket, i anseende till det vänskapsförhållan-
de, som emellan de båda här nedånnämnde perso-
nerna i lifstiden ägt rum, deras ungdom och den
lumpna anledningen till det grofva brottet och den.
nästan fullkomliga tanklösnet i afseende på både
gerningen och följderna, som fös.råder sig i sättet.
att! utföra detsamma, kan med skäl sägas intaga
ett rum ibland märkvärdiga kriminal-mål.
Tvenne bondflickor, Maria Johannisdotter och
myeborg Jonasdotter, hade en längre tid varit be-
kanta och lefde ganska vänskapsfullt och förtroligt
med hvarandra. Maria var 24 och Ingeborg 22
år gammal. Förliden sommar voro båda tjenstle-
diga och bodde tillsammans under denna tid hos
en enka, vid namn Christina Magnidotter på Nor-
ra Granhället, invid W exjö, ända till sistförflutne
Michaeli. Maria flyttade då in till Wexjös hvarest
hon erhöll tjenst hos Sejlaren Tvetman, och Inge-
borg begaf sig åt Blekinge, för att söka årstjenst.
Som Ingeborg och Maria hade fattat ett oinskränkt
förtroende för hvarandra, uppdrog Ingeborg åt
Maria att, under hennes frånvaro, hafva vård och
tillsyn öfver hennes klädespersedlar, hvilka voro
förvarade i en kista, som stod hos ofvanberörde
enka Christina Magnidotter. Maria motsvarade
likväl icke bättre det förtroende hon fått af Inge-
borg, än att hon tillegnade sig och till en del nyt-
jade en del af kläderne. Ungefär en månad der-
efter återkom Ingeborg till staden och återfor-
drade dessa tillbaka af Maria. Ingeborg återfick
dem äfven, tillika med kistan, uti hvilken defvoro
nedlagde. Då hon nu började närmare öfverse klä-
derna och saknade en del samt fann flere persed-
lar under hennes frånvaro begagnade, blef hon här-
öfver ganska misslynt, för ebrådde Maria att hafva
missbrukat hennes förtroende, och fordrade ersätt-
ning af Maria, under hotelse att, i annat fall; an-
mäla saken, till laglig beifran. Maria erkände äf-
ven sitt tilltag och lofvade att, såsom skadeersätt-
ning, gifva Ingeborg 40 Rdr Res, hvarmed Inge-
borg förklarade sig nöjd. Den lofvade betalningen
uteblef dock, hvilket föranledde, Ingeborg att tid
efter annan påminna Maria om uppfyllande af hennes
löfte, samt slutligen att hota Maria med att anmä-
la händelsen för Marias husbondefolk. Maria gaf
då Ingeborg ånyo bestämdt löfte om skyndsam be-
talning och öfverenskom för sådant ändamål med
henne, att de Lördagsaftonen den 8 sistl. Decem-
ber skulle träffas hemma hos Maria, för att der-
efter göra hvarandra sällskap till Grönadahl, der
Maria föregaf sig hafva sin kista stående och pen-
ningarne, som Ingeborg skulle erhålla, deruti för-
a IA Ta skäälstn ss. —.n se 24 hvarandra sås aan An