nungen protesterade emot traktaten. (Dettatalafhördes med talrika betygelser af bifall.) Hr Pollenus. Jag anser för likgiltigt, om man hänvisar de oss förelagda lagförslag till sektionerna, ty jag tror, att de fleste ledamöter i denna kammare redan bestämt sin åsigt; men jag bestrider lagstiftande maktens rättighet att yttra sig öfver dessa förslag. Belgiska gebitets gränser hafva blifvit fastställda genom ett dekret af den konstituerande makten. Detta dekret synes mig utgöra en del af sjelfva konstitutionen, emedan Konungen besvurit detsamma. Konungen har svurit att upprätthålla konstitutionen, Belgiska folkets lagar, gebitets oafhängighet och integritet. Denna ed aflades efter de 48 artiklarne; deraf följer, att bestämmelserne i afseende på gränserna utgöra en del af konstitutionen; men de lagstiftande Kamrarne hafva hvarken rätt eller makt att förändra en artikel i konstitutionen. Hr Dumortier. Till denna konsideration lägger jag ännu en annan, som skall bevisa, att utkastet till traktaten, om vi antaga detsamma, skulle rakt strida emot konstitutionen. Första artikeln i densamma säger: Belgien består af provinser; dessa provinser äro Antwerpen, Brabant, Westflandern, Ostflandern, Hennegau, Lättich, det Limburgska, det Luxemburgska, Namur, med förbehåll af Luxemburgs ställning till Tyska förbundet. En annan artikel i grundlagen (4314 art.) säger, att för att förändra grundlagen, måste den lagstiftande makten förklara, att grundlagen beböfver en revision. Efter en sådan förklaring skulle Kamrarne med fullt skäl upplösas; man sammankallar nya, och de kunna icke öfverlägga, så framt ej två tredjedelar af ledamöterna äro närvarande, och ingen förändring kan antagas, utan att åtminstone ett lika antal ledamöter voterar för densamma. J sen således, mina Herrar, att, enligt stadganderne i 434 artikeln, man först måste undersöka, huruvida Kamrarne hafva rättighet att rosta öfver de oss förelagda lagförslag. Hr Gendcbien. Jag delar de båda siste talarnes åsigter, men jag tror, att frågan blifvit väckt i förtid. Jag för min del förklarar bestämdt, att remiss till sektionerna icke kan eller får göra intrång i något annat stadgande i konstitutionen. Remiss till sektionerna beslöts enhälligt. FRANKEIKE. Tidningen Messager försäkrar, att den f. d. liberale, men sedan köpte professorn Lerminier, som för en tid sedan vid sitt första uppträdande i kathedern efter sin politiska omvändelse bombarderades med apelsiner och slantar af Studenterna, är verksammare än någon annan ministeriel skriftställare sysselsatt för bedrifvandet af operationerna å ministerens sida till de förestående valen. Han skall vara hufvudredaktör till de cirkulärer, som skickas omkring till embetsmännen. En korrespondentartikel från Paris i Allg. Zeitung påstår, att ett rykte, som man sökt vederlägga, skall vara fullkomligt grundadt, nemligen att Rothschildska huset släppt till en million francs för att verka på de förestående valen till Franska Dep. kammaren till Ministerens förmån. Konungen skall likaledes ur sin handkassa gifvit en million till samma ändamål. Orsaken skulle vara, att Rothschildska huset, likasom Ludvig Filip, har ett stort intresse i att upprätthålla den nuvarande räntan på statsskulden, hvari de båda hafva en ofantlig förmögenhet, och hvilken kunde bli nedsatt, om valen blefvo i demokratisk anda. Det cirkulär af Hr Thiers till hans valmän, hvilket vi meddelat i ett par föregående N:r af detta blad, tyckes, att döma af opinionen, på alla sidor hafva gjort ett stort uppseende. — Ett bevis härpå är, att, oaktadt dess moderation, som Läsaren haft tillfälle bevitna, utfara hofvets tidningar i den häftigaste ifver deremot, och la Presse, som anses för konungens egen egentliga organ, går så långt i sin okloka vrede, att det ger Thiers skuld för att arbeta på Julidynastiens öfverändakastande, likasom han tillförne arbetat på Bourbonernes fall. En korrespondent i Leipziger Allg. Zeitung från Paris yttrar om samma dokument, att det utan tvifvel bidragit att undanrödja mången antipati, som förut hos allmänheten varit rådande mot Thiers; men å andra sidan äfven så betydligt ökat det svalg, som skiljer honom från hofvet, att det endast genom ett stort skalf kan återfyllas. Samme korrespondent tror sig icke säga för mycket dermed, att Thierss nu uttryckta åsigter äro, öfverhufvud eller i genomsnitt tagne, hela nationens, som uppfattar den konstitutionelia monarkiens grundsatser i en liberalare mening, än de nuvarande maktinnehafvarne och den en gång såkallade medborgarekonungen. TITANS IGEN TEVE LATE TSS IDEER STOCKHOLM den 7 Mars.