nungen protesterade emot traktaten. (Dettatalaf-
hördes med talrika betygelser af bifall.)
Hr Pollenus. Jag anser för likgiltigt, om man
hänvisar de oss förelagda lagförslag till sektioner-
na, ty jag tror, att de fleste ledamöter i denna kam-
mare redan bestämt sin åsigt; men jag bestrider
lagstiftande maktens rättighet att yttra sig öfver
dessa förslag. Belgiska gebitets gränser hafva blif-
vit fastställda genom ett dekret af den konstitue-
rande makten. Detta dekret synes mig utgöra en
del af sjelfva konstitutionen, emedan Konungen be-
svurit detsamma. Konungen har svurit att upp-
rätthålla konstitutionen, Belgiska folkets lagar, ge-
bitets oafhängighet och integritet. Denna ed afla-
des efter de 48 artiklarne; deraf följer, att bestäm-
melserne i afseende på gränserna utgöra en del af
konstitutionen; men de lagstiftande Kamrarne haf-
va hvarken rätt eller makt att förändra en artikel
i konstitutionen.
Hr Dumortier. Till denna konsideration lägger
jag ännu en annan, som skall bevisa, att utkastet
till traktaten, om vi antaga detsamma, skulle rakt
strida emot konstitutionen. Första artikeln i den-
samma säger: Belgien består af provinser; dessa
provinser äro Antwerpen, Brabant, Westflandern,
Ostflandern, Hennegau, Lättich, det Limburgska,
det Luxemburgska, Namur, med förbehåll af Luxem-
burgs ställning till Tyska förbundet. En annan
artikel i grundlagen (4314 art.) säger, att för att
förändra grundlagen, måste den lagstiftande mak-
ten förklara, att grundlagen beböfver en revision.
Efter en sådan förklaring skulle Kamrarne med
fullt skäl upplösas; man sammankallar nya, och de
kunna icke öfverlägga, så framt ej två tredjedelar
af ledamöterna äro närvarande, och ingen förän-
dring kan antagas, utan att åtminstone ett lika
antal ledamöter voterar för densamma. J sen så-
ledes, mina Herrar, att, enligt stadganderne i 434
artikeln, man först måste undersöka, huruvida
Kamrarne hafva rättighet att rosta öfver de oss
förelagda lagförslag.
Hr Gendcbien. Jag delar de båda siste talarnes
åsigter, men jag tror, att frågan blifvit väckt i för-
tid. Jag för min del förklarar bestämdt, att re-
miss till sektionerna icke kan eller får göra in-
trång i något annat stadgande i konstitutionen.
Remiss till sektionerna beslöts enhälligt.
FRANKEIKE.
Tidningen Messager försäkrar, att den f. d.
liberale, men sedan köpte professorn Lerminier,
som för en tid sedan vid sitt första uppträ-
dande i kathedern efter sin politiska omvän-
delse bombarderades med apelsiner och slantar
af Studenterna, är verksammare än någon an-
nan ministeriel skriftställare sysselsatt för be-
drifvandet af operationerna å ministerens sida
till de förestående valen. Han skall vara huf-
vudredaktör till de cirkulärer, som skickas om-
kring till embetsmännen. En korrespondentar-
tikel från Paris i Allg. Zeitung påstår, att ett
rykte, som man sökt vederlägga, skall vara full-
komligt grundadt, nemligen att Rothschildska
huset släppt till en million francs för att verka
på de förestående valen till Franska Dep. kam-
maren till Ministerens förmån. Konungen skall
likaledes ur sin handkassa gifvit en million till
samma ändamål. Orsaken skulle vara, att Roth-
schildska huset, likasom Ludvig Filip, har ett
stort intresse i att upprätthålla den nuvarande
räntan på statsskulden, hvari de båda hafva en
ofantlig förmögenhet, och hvilken kunde bli ned-
satt, om valen blefvo i demokratisk anda.
Det cirkulär af Hr Thiers till hans valmän, hvil-
ket vi meddelat i ett par föregående N:r af detta
blad, tyckes, att döma af opinionen, på alla sidor
hafva gjort ett stort uppseende. — Ett bevis här-
på är, att, oaktadt dess moderation, som Läsaren
haft tillfälle bevitna, utfara hofvets tidningar i den
häftigaste ifver deremot, och la Presse, som anses
för konungens egen egentliga organ, går så långt i
sin okloka vrede, att det ger Thiers skuld för att
arbeta på Julidynastiens öfverändakastande, likasom
han tillförne arbetat på Bourbonernes fall. En kor-
respondent i Leipziger Allg. Zeitung från Paris yt-
trar om samma dokument, att det utan tvifvel bi-
dragit att undanrödja mången antipati, som förut
hos allmänheten varit rådande mot Thiers; men å
andra sidan äfven så betydligt ökat det svalg, som
skiljer honom från hofvet, att det endast genom
ett stort skalf kan återfyllas. Samme korrespondent
tror sig icke säga för mycket dermed, att Thierss
nu uttryckta åsigter äro, öfverhufvud eller i genom-
snitt tagne, hela nationens, som uppfattar den kon-
stitutionelia monarkiens grundsatser i en liberala-
re mening, än de nuvarande maktinnehafvarne och
den en gång såkallade medborgarekonungen.
TITANS IGEN TEVE LATE TSS IDEER
STOCKHOLM den 7 Mars.