or hade blifvit öfversvämmade. Äfven till Phila-
lelfia hade den sträckt sina härjningar.
I kongressen hade de förut nämnda förslagen af
Ir Cushing gått igenom, att presidenten måtte an-
nodas förelägga kongressen åtskilliga papper, som
ade afseende på förhållanderne emellan England
ch Canada. Tonen i kongressens beslut andades
n icke ringa fientlighet emot England.
Den bekante förre insurgentchefen i Canada, van
Rensselaer, har aflidit.
MEXIKO.
Till och med den 6 Januari gå de sednaste tid-
ningarne från Vera Cruz. Santa Ana hade icke,
såsom de Fransyska tidningarna uppgifvit, dött af
sina blessyrer, utan befann sig tvertom på bätt-
ringsvägen. (Utom ena benet hade han derjemte
förlorat pekfingret på högra handen.) Han vista-
des på sin landtgård nära Vera Cruz, och hade
der täta konferenser med Engelske ministern Pac-
kenham, hvilken åter flitigt kommunicerade med
befälhafvaren för Fransyska blockad-eskadern. Man
trodde, att genom Packenhams bemedling fiendtlig-
heterna snart skulle upphöra emellan Fransmän-
nen och Mexikanerne, och det talades till och med
om, att något arrangement i den vägen redan skul-
le vara öfverenskommet. Amiral Baudin låg med
största delen af sin eskader vid Antonio Lizardo,
40 mil från Vera Cruz, dit han begaf sig tvänne
gånger i veckan på ett ångfartyg. Santa Ana
förde befälet öfver de i trakten af närande stad
sammandragne trupper. Under honom kommende-
rade general Vittoria.
En uppgift i bref från NewOrleans säger, att En-
gelska flottan, som ankommit till Mexikanska ku-
sten, skulle vara bestämd att understödja Englands
reklamationer emot Mexiko, och i fall dessa icke
vunno gehör, agera i förening med den Fransy-
ska (?. Regeringen i Förenta Staterna, som äfven
har affärer oafgjorda med Mexiko, skall hafva blif-
vit inbjuden att förena sig med Fransmännen till
gemensamma operationer; men presidenten van Bu-
ren har visligen afböjt konjunktion af republikens
interessen med någon Europeisk beherskares.
SYDAMERIKA.
Från Lima har man underrättelser till den 8
sistlidne December. Då Santa Cruz, i spetsen för
40,000 man, nalkades Lima, i början af November,
ansågos Chilenarne och den af dem understödde
presidenten Gamarras parti för rädligast att ut-
rymma staden, och, såsom man trodde, intaga en
fördelaktig position i granskapet. Den 40 Novem-
ber höll Santa Cruz med ungefär 40,000 man sitt
intåg i Lima. Då han dagen derpå ryckte ut, för
att uppsöka fienden och lemna den en afgörande
drabbning, befanns att Chilenarne redan dragit sin
kos, infanteriet till sjös och kavalleriet till lands,
för att åter förena sig i Huacho, norr om Lima,
så att kriget ej lärer komma att slutas med deras
förjagande från Lima. Chileniska armeen hade
mycket lidit genom sjukdomar och desertion, och
bland anförarne herrskade oenighet, emedan som-
lige yrkade, att man borde hålla stånd och lefve-
rera batalj, andra deremot att man borde retirera,
och en tredie fraktion var för underhandlingar. —
Santa Cruz hade blifvit emottagen med mycken en-
tusiasm i Lima; besättningen på fästningen vid
Limas hamn, Callao, förklarade sig genast för ho-
nom, så att förbindelsen emellan staden och ham-
nen nu var återtälld.
Sedan Santa Cruz på detta sätt kommit i besitt-
ning af Lima, lät han genom engelske charge daf-
faires göra Chilenarne förlikningsforslag, hvilka
voro ganska billiga, men som de dock förkastade.
Han ville draga sig tillbaka öfver Desaguadero-
floden. Norra och Södra Peru skulle derefter kon-
stituera sina styrelser, som de sjelfva önskade, och
afgöra, om Peru-Boliviska konfederationen skulle
fortfara eller ej. Chilenarne ville icke gå in på nä-
got af allt detta, utan fordrade, att konfederationen
emellan Peru och Bolivia genastskulle upplösas, den
Boliviska armten reduceras, alla tullafgifter upp-
häfvas m. m. Tillika påstodo de uttryckligen, alt
Chili, såsom förnämsta sjömakten vid öderhafvet,
skulle få behålla hela sin flotta på krigsfot.
Efter intagandet af Lima hade Santa Cruz upp-
häft tullen på de varor, som importerades från Chili
i följd hvaraf priserna på hvete och mjöl betydligt
fallit. Samma dag, som Santa Cruz inryckte i sta-
den, hade Chileniska eskadern skolat börja blocka-
den af Callao, hvilken dock icke blifvit erkänd a
de främmande konsulerna. Chilenarnes flotta be-
fann sig i dåligt skick, och ett af deras fartyg hade
I blifvit taget af en Peruansk kapare.
or Ae nande
