Jurhams åsigter rörande botemedlen emot det mda, som trycker denna koloni, är så intresant, och vittnar om så storartade politiska ruer, att vi anse den i hög grad förtjent att neddelas. Lorden yttrar sig i detta hänseende vå följande sätt: acIntet samhälle finnes, hvars politiska eller sojala existens särdeles länge skulle kunna uthärla verkningarne af de orsaker, hvilka i Nedra Cavada ledt till ett sedan längre tid fortfarande stilastående de facto i administrationens regelmässiga sång, gifvit anledning till provincial författningens cränkning, och gjort dess absoluta suspension nödvändig; som framkallat tvenne insurrektioner, tvenne gånger satt krigslag i stället för civillag, och haft till följd tvenne perioder, då hvarje borgen, som anses utgöra väsentligt skydd för Brittiska unlersåtares rättigheter, en tid varit upphäfven. Jag har redan beskrifvit den sinnesstämning, som råder emellan de båda stridande partierna eller snarare stammarne; deras allt genomträngande och oförsonliga fientlighet emot hvarandra; heia den Fransyska befolkningens afgjorda och outrotliga missnöje, äfvensom det misstroende, hvarmed den Engelska befolkningen betraktar regeringen i moderlandet, samt Fransmännens beslut äfvensom tendensen hos Engelsmännen, att söka botemedlet för deras nuvarande odrägliga lidande i chancerne af en skilsmässa från Storbritannien. Oroligheterna i Nedra Canada tillåta icke längre något uppskof; den nuvarande formen sför styrelsen är icke annat än ett temporärt och påtvingadt ok. Den sednaste författningen är af den beskaffenhet, att intetdera partiet skulle tåla dess återinförande; den ofördelaktiga verkan den haft, gör att ingen vän af frihet och ordning kan önska att åter se provinsen underkastad dess förderfliga inflytande. Huru svårt det än må vara att utfinna ett botemedel, så är dock det trängande behofvet af ett sådant afgjordt och uppenbart. . Likaledes tror jag, att nödvändigheten att i Öfra Canada vidtaga någon omfattande och afgörande pacifications-åtgärd, icke är mindre befallande. Af den berättelse jag afgifyit om orsakerne till lugnets störande i nämnde provins, inhemtas, att jag ingalunde ansåg dem vara af den beskaffenhet, att deras afhjelpande vore omöjligt, eller ens att hjelp icke gåfves utan en organisk förändiing i den beståndande författningen. Det kan visserligen icke nekas, att den långa tid, som de många grundade besvär fortfarit, hvilka jag uppgifvit såsom föremål för klagan, och framför allt det afgjorda motståndet emot ett sådant system af ansvarig styrelse, som skulle gifva folket ett verkligt inflytande på dess eget öde. i förening med den jäsning, den sednaste insurrektionen framkallat, att, säger jag, allt detta förledt en stor del af I befolkningen att med afundsamma blickar skåda det materiella välstånd, som dess grannar i Förenjta Staterna åtnjuta under en fullkomligt fri och i fullkomligt ansvarig regering, och att de, af missjtröstan att kunna ernå sådana fördelar under de nuvarande institutionerna, yttra önskan efter en I republikansk författning, eller till och med att blifva införlifvade i den Amerikanska unionen. Men jag är benägen att tro, att dylika känslor och tänkesätt icke gjort några framsteg, som böra väcka bekymmer eller icke kunna hejdas: tvertom tror jag, att alla missnöjda partier, och i synnerhet re-. formvännerna i Öfra Canada, med stort förtroenide afvakta resultatet af min mission. De särskilida partierna tro, att om förhållandet blott först på behörigt sätt blifvit framstäldt för moderlandet, så I skola de förändringar i regeringens politik, dem iman önskar, med beredvillighet medgifvas; de äro Inu lugna och, såsom jag tror, loyala; de hafva beslutit att afvakta regeringens i moderlandet deciI sion, och att skydda sin egendom, såväl som landet, emot uppror och invasion. Men jag kan icke tillbakahålla min åsigt, att detta är den sista ansträngningen af deras nästan uttröttade tålamod, och att i fall de äfven denna gången skulle finna sig svikna i sina förhoppningar, deras tro på goda resultater af förbindelsen med Storbritannien för jalltid skulle vara förstörd. Jag vill icke säga, att de skola förnya upproret; ännu mindre föreställer jag mig, att de skulle resa sig med en sådan kraft, att de skulle tillintetgöra den betydande militärstyrka, som Storbritannien kan ställa i fält emot dem. Men om deras förheppningar nu äro förgäfves, om de än ytterligare komma att hållas i hopplös undergifyenhet under regerings autoriteter, som icke äro ansvariga inför folket, så skola de, i bästa fallet, blott under tyst missnöje med klokhet afvakta de händelser, som kunna göra provinsens bibebålliande för moderlandet beroende afloyautcen 105 den stora massan af dess befolkning. Hvad de andra Nordamerikanska provinserna angår, så vill jag icke påstå, att i dem olägenheter af denna beskaffenhet äro nära förhand, emejdan jag hyser den fasta öfvertygelsen, att, ehuru stort missnöje än der må råda, dock ingen jäsning lär förhanden, som vore i stånd att på något sätt I försvaga den starka känslan af tillgifyvenhet för I BPrittiska kronan och Brittiska riket. — Men äflyen denna känsla kan sättas på spel, och jag mäste alfvarligt föra dem till sinnes, i hvilkas händer dessa provinsers öde ligger, att blind tiliförsigt till våra landsmäns allt fördragande loyaut kan drifvas för långt. Det är icke politiskt, att bortslösa I deras tillgångar, och att öfverallt låta ett hämmadt I I fortskridande träda fram såsom en bedröflig kontrast till utvecklingen och välståndet i Förenta Staferna. — Denna kontrast utgör ett thema för hvar)