olyckligtvis finnas der några nöjen — till och med af det mest instruerande slag, såsom theaternöjet; men hvar och en kan iefva mera enskildt och för sig i Stockholm än annorstädes. Mången gång visar det sig ogörligare att rifva sig lös från dusiga kamrater, när man vistas i en liten stad, der allting gör uppseende och väcker skandal, till och med dygden. Det har verkligen i Upsala i fordna dagar ej retat till så liten förargelse, att vara flitig, återhållsam, en hatare af spel, och en älskare af läsning, ifall man vid inträdet hittat på att bli medlem af en liten obehaglig nation, der pluraliteten älskat oduglighet, och gjort till sin pligt att hålla kamratskap och broderiikhet vid magt. Visserligen har man kuratorer, inspektorer och allt detta som tillhör den akademiska patriarkalismen, hvarom så mycket med skäl talas och hvarom äfven vi skola tala; men ingenting hindrar att patriarker äfven kunna creeras i Stockholm. Vi afsluta härmed frågan om våra tvenne universiteters sammanslående till ett. Säkert är. att icke ringa fördelar dermed förknippades; men lika visst är också, att stora hinder deremot resa sig, såsom aflägsenheten från vissa landsorter, hvilken för uppoch nedresande studenter skulle öka resekostnaden. Detta hinder betydde väl ingenting, om de för-akademiska läroanstalterne vore sådane, att inga andra ville och behöfde söka universitetet, än de utmärktare blott, som naturanlag och ekonomiska medel utrustade dertill (se föregående S). Men såsom sakerna nu stå, kunna universiteterna icke undvika att vara två, såsom de Också äro). Dermed följer likväl icke, att dessa två e kunna reformeras. Hufvudmännens, professorernes, sanna ställning vid dem är verkligen sorglig, ja sorgligare än sjelfva studenternas. För att närmare åse förhållandet härmed, fordras ait serskilt betrakta 4) Föreläsningarne, 2 Examensväsendet, 3) Den akademiska Patriarkalismen eller professorernes jurisdiktionella befattningar, 4) AÅAflöningen. Vi ämna också i sammanhang dermed tillåta oss några betraktelser öfver ett och annat märkvärdigt syftande till en universitets-restauration, som visar sig i några rörelser inom sjelfva högskolans egen af Geijer så kallade astuga. (Forts. följer.)