Några upplysningar om Folktalaren Stephens
och de sednaste demagogiska rörelserna i
England.
Till Red. af Aftonbiadet!
Då Mr Stephens ännu är väl bekant för många
personer här i Stockholm, sedan han vistades i
Sverge, och hans personliga uppträdande derjemte
bar en så stor andel i de sednare politiska rörel-
serna i England, går undertecknad, hans broder, enligt
dess nyligen gjorda och af M. H. i desstidning be-
näget intagna löfte, att meddela några underrättel-
ser om denne mans offentliga handlingar, enligt
säkrare uppgifter än de till en stor del ytterst van-
ställda, som stått att läsa i de större och endast
för de rikare klasserna utgifna tidningarna. För
detta ändamål är det likväl nödvändigt att kasta en
kort blick på hans föregående bana.
Redan år 4823 antagen till predikant inom den
Wesleyanska methodistförsamlingen, vann Stephen:
innan kort af konferensen, som är denna sekt:
hufvudstyrelse, det förtroende, förnämligast i följe
af sina ovanligt utbildade studier ide klassiska lär-
åomsgrenarna, att han två år derefter skickades til
Stockholm, för att der, i egenskap af missionär
börja stiftelsen af en Engelsk-Wesleyansk kongre-
gation eller församling. Det är bekant, inom hvil-
ken otroligt kort tid han här lärde sig svenska
språket, så att han äfven höll gudstjenster på sven.
ska, bivistade af talrika åhörare. Imedlertid stod
hans bälsa icke länge ut med klimatet, och har
måste af denna orsak återvända till England å
2830, följd af många här förvärfvade vänners sak
nad. Omedelhart efter sin återkomst, användes ha!
af konferensen i flere grannlaga arbeten. Den sed
naste platsen, der han för dess räkning var statio
nerad, var Ashuon-under-Lyne, nära Manchester
Detta satte honom på en gång uti den närmast
förbindelse med de stora bomullsmanufakturdistrik
terna. Han blef der ett dagligt åsyna vittne ti
den tryckande behandling, som en del af hans o
lyckliga landsmän, i synnerhet barnen, måste vid
kännas i dessa fabriker, och öfvertygade sig me
och mer om nödvändig eten af en genomgripara
reform i denna gren af den allmänna hushållnin
gen. Under samma tid förmåddes han af den Er
gelska högkyrkans korståg år 1835 emot de skiljak
tiga sekterna, äfvensom af den hastigt vexande utveck
lingen af despotism inom sjelfva den Wesleyanska me
thodistkorporationen, den han ännu tillhörde, att me
ra omedelbart fästa sin uppmärksamhet på frågor, sor
rörde religionsfriheten i hans fådernesiand. I följ
häraf bevistade han ofta invånarnes folkmöter
och skref och talade bland dem med outtröttlig
nit öfver detta ämne- Han lyckades snart att de
bilda ett sällskap, hvars syftemå var kyrkans e
mancipation från statens öfverherskanp. Det va
här ban år 4834 höll ett så ryktbart vordet ta
hvilket sedermera ansågs vara det,hyarigenom ha
ådrog sig den allsmäktiga konferensens yrede oc
blef suspenderad, och då detta tal var det sist
. han höll som Wesleyansk prest, torde några u
drag deraf icke vara misshagliga, så myeket mer
som det innehåller åtskilliga rörande statens ma!
öfver kyrkan öfverallt tillämpliga satser. Han u
talade här öppet sitt cogillande af den verldsti;
maktens rådande öfver religion och samvete wv