— Justitieombudsmannens slutpåstående mo
Contreamiralen, Grefve Cronstedt, i hufvudsa-
ken, eller med hänseende till reglementets för-
ändring, har väckt en viss sensation, ej alle-
nast bland juristerne, utan äfven bland andra,
som med någon uppmärksamhet följt detta mål
Hr Justitieombudsmannen har nemligen an-
sett sig icke kunna mot Grefve Cronstedts ger-
ning yrka ansvar efter 4 kapitlet 2 Q. Miss-
gerningsbalken, emedan något uppsåt att be-
främja egen fördel eller vinning, eller åstad-
komma skada, ej skulie vara bevist, men ett
sådant brottsligt uppsåt likväl f lagen i all-
mänhet, 1 frågan om förfalskningsbrott, förut-
sättas såsom ådagalagåt, innan brottet kan an-
ses vara fulleligen bevista Denna åsigt har
icke litet förvånat de lagfarne
Först och frärost är det nemligen en allmän
grundsats, att då en lagöfverträdelse är begån-
gen, förutsättes alltid ondt uppsåt. Denna grund-
sats är 1 allmänhet af vår brottmålslag antagen
och förutsatt vid alla brott, såvida undantag ej
tydligen är stadgadt. Skälet är klart, emedan
enhvar inser, att uppsåtet i de aldraflesta fall
icke skulle kunna bevisas, om man ej finge
sluta dertill från sjelfva handlingen.
Men hvad nu, för det andra, angår tillämpnin-
sen af denna grundsats på frågor om förfalsk-
ningsbrott, hvilket i allmänhet afbandlas i 8
kapitlet Missgerningsbalken, så är det visser-
igen sannt, att lagen der, för vissa fall, for-
lrar, att uppsåtet, eller afsigten att göra andra
;skadaa eller sig sjelf nyttac, bör på ett eller
innat sätt vara ådagalagdt, om det stadgade
svåra straffet skall kunna tillämpas; men 2 S-
detta 8 kapitel lyder, som följer: Hvar, som