siular sig Ull det aiimanna Vvalkofstaget, alld
bon öppet och ärligt understödja alla de män
som, hvilken afdelning af venstra sidan de är
ms tillhöra, i större eller mindre mån vilj
framskridandet, i synnerhet personer, som ut
märkt sig för demokratiens sak o. s. v. Möj
ligtvis skulle denna komitte kunna bli inflytel
serikare, än man anar.
Oppositionsbladen antyda, att de ministeriel-
la valintrigerna redan tagit sin början, och fin
na ett prof derpå i hvad som händt Hr Mot
tet, General-prokurator i Orleans, hvilken jus
nu belt oförmodadt blifvit afsatt. Han är er
uxgdiomsvän till Hr Thiers och var i Kammarer
en nitisk anhängare af venstra centrens och ka-
binettets af den 22 Februari politik, hvilke!
sistnämnda utnämnt honom till den plats, har
nu förlorat. Vid sista omröstningen volerade
han åter med Hr Thiers emot ministeren, och
hans afsättning är dels ett straff derför, del:
ett försök att skräma öfrige embetsmännen :
departementerna. Fiere andre afsättningar och
förflyttningar hafva äfvenledes förefailit; bland
andre har Hr Plougoulm avancerat till general.
prokurator i Amiens och hans hittills varande
substitut, Hr Partarieu-Lafosse, fått hans plats
Abd-el-Kader skall, till följe af en uppres-
ning i Ain-Madin, natten till den 40 Januar
inryekt i nämnde stad. Tedschini och han
anhängare hafva undkommit, gynnade af mör
kret.
SPANIEN.
Härifrån ingenting nytt mer, än att Espar-
tero. som gjort en rörelse mot Vililarcayo, i-
tervändt till Miran del Ebro, i anseende til
den myckna snön, som hindrat hans march.
BELGIEN.
Preussiska och Österrikiska sändebuden hafv:
icke blott uttagit sina pass, utan äfven den 6
dennes lemnat Brässel och afrest till Aachen:
morgonen derpå afreste äfven Österrikiska lega-
tionssekreteraren, baron von Handel, till Paris,
hvarifrån han vidare begifver sig till London,
för att lemna förklaring öfver den inträffade
rupturn, hvilken allmänt anses vara ingen annan
än Skrzyneckis upptagande i Belgiska armåen.
Nämnde general har erhållit flera profaf den
allmänna sympathien för honom. En samling
deputerade af Dumortierska föreningen har gjort
honom ett besök, och den 4 var han inbjuden
till middag hos grefve de Merode tillika med
krigsministern, furst von Ligne, och konungens
öfverhofstallmästare, general DHane. — Ett
rykte vill veta, att konungen, till de utländska
sändebudens hotelser att, derest Skrzynecki ej
aflägsnades, uttaga sina pass, skall hafva svarat,
att deras respective hof gjort alltför litet afseen-
de på hans remonstrationer, för att förbinda ho-
nom till så mycken beredvillighet.
Kamrarnes prorogerande, och de båda tll
motståndspartiet hörande ministrarnes, Herrar
Ernst och dHecart, dimisston, har gifvit anled-
ning till det ryktet, att regeringen vore sinnad
att inga på konferensens förslag. Å andra si-
dan uppgilves likväl anledningen till proroge-
ringen vara den, att regeringen önskat kunna
förelägga kamrarne en definitif utsigt öfver ställ-
ningen i det yttre, och detta motsäges åtmin-
stone icke hvarken af Hr Merodes utnämning
till finansminister i Hr dHuarts ställe, enär
den förre äfven är känd såsom ifrigt tillgifven
motståndspartiet, eller af krigsrustningarnes än-
nu alltjemt lika driftiga påskyndande. Några
påsta, att de afgångne ministrarne satt sis emot
noten om Venlioos och MaestrichtUs besättning
af förbundstrupperne, hvilken de Merode åter
biträdt. Herr Ernst skall likväl sjelf, då justi-
tiedepartementets embetsmän aflade sin afskeds-
uppvaktning, hafva yttrat: min tillgifvenhet för
gebietsintegriteten är, jag kan ej dölja det, en-
da orsaken till mitt afträdande; j2g högaktar de-.
ras mening, som se saken annorlunda, men jag
kan ej heller uppoffra min egen.
ENGLAND. )
Londons publik har nyligen baft ullfälle att!
yttra sina åsigter om valet af en gemål åt denj
unga drottniagen. Den 4 dennes var drottnin-
gen närvarande vid en representation af The!
Tady of Lyons, af E. L. Bulwer, i Coventgar-
H
I
;
dens teater. På ett ställe i denna pje; säger;
modren åt sin dotter: cmen hon kan äkta en
främmande prins.n Dertill svarar generalen för- ;
aktligt: cfrämmande prinsar, främmande strå-!
kar,, och detta svar mottogs med stormande
bifall. Vid styckets slut framropades, på drott-
un nsane hacväran. äfven: författaren: Men: han var