RECENSION. Resa i Tyskland, Frankrike och Italien, a Joh. Er. Rydqvist, Stockholm 18538. (Slut från Måndagsbl.) Att Hr RB. är af de der förskräckta, som äro fär dige att se i syne alla uppenbarelsebokens vilddju och styggelser, så snart de träffa en af dessa nuti dens egoister, det visar en rätt komisk tilldragelse som träffade Hr R, på resan mellan Carlsruhe oc Heidelberg. Han kom der i resesällskap med e rysk diplomat, som han förut kände, och en ung litterärt bildad och qvick Fransman. Dessa båd voro snart inbegripna i ett samtal, deri båda sök te lura ut hvarandra, men den ene var den andr: vuxen, och ryssen blef icke synnerligen slug på si! fine reskamrat. Ryssen skildes snart ifrån sälska pet, och Fransmannen föreslog Svensken att resa till sammans, efter som de hade samma väg (åt Cöln Aachen, Brössel och Paris). Det första, som stött Hr R. hos hans chygglige och litterärt bildade. res kamrat, var dennes beundran vid åsynen af någr: anatomiska preparater, föreställande abnormiteter menniskokroppen och otäcka missbildningar af sjuk domsfall. Imedlertid visade han å andra sidan er liflig känsla, äfven för naturens skönheter, och va road af samtal i litteraturen, der han var mycke hemmastadd. Han synes äfven hafva varit utmärk skicklig i tekning. Han talte engelska, aderuti de syntes öfvermåttan fägna honom att kunna förvan: dla det spetsiga franska uttalet till den behöriga engelska bredden och drifva de honom anborna näsljuden till den rättrogna brittiska gurglingen Han var, med ett ord, hvad man kallar aett godt barn, med en egen, angenäm blandning af spetsfurdighet och godlynthet, verldsvana och värma, förstånd och öfverdrift. Med en sådan reskamrat skulle, tyckes det, något hvar hafva varit rätt välbelåten; men med Hr R. blef det icke länge så; mannen var en liberal skriftställare och, hu! en republikan. Han hade kämpat under Julidagarna; han hade varit vän af Lafayette och Armand Carrel; han var daglig gäst hos Arago; han var närmare bekant med Pere Enfäntin; han arbetade med Lamennais på en folkkatekes; han hade med denne varit arresterad och sedan landtförvisad; han ville störta throner och jemnlika egendom; han ville någonting ännu mera republikanskt än Norra Amerika: Aan ville en djupt ingripande omstörtning af alla samhällsoch familjförhållanden, af den religiösa, intellektuella och moraliska verlden. Man måste utropa med Kumlander: det var mig en bjesseta Och det förundrar oss ingalunda, atten resande, så ortodox och cjungfräulichrein, som Er R., icke kunde stå ut med så mycken styggelse. Det förundrar oss icke ens, att Hr RB. icke fick några anstötar aftvifvelsmål om mannens verkliga beskaffenhet; den, som lärt sig att tro på spöken, han får ofta se dem, då deremot den, som icke tror på dem, aldrig får göra deras personliga bekantskap. Den beskrifning, vi fått på mannens förståndsförmögenheter och bildning (oberäknadt hans ekonomiska välstånd), gör oss högst benägna at! tro, det ban aldrig kunde vilja jemnlika egendomca, eller comstörta den religiösa, intellektuella ych moraliska verldena, hvilket vore, om möjligt. innu galnare, ja till den grad, att ingen klok meniska bör säga det efter; och vi undra sannerligen ät den, som kunnat berätta det ena, icke berättt, att mannen ville omstörta äfven den fysiskt rerlden; det ena vore rätt så klokt som det andra Det ser således sannerligen ut, som om vår be edlige resande varit ute för en mystifikation Ien qvicke och muntre Fransmannen, som mer