Viterligare detaljer, rörande dråpet
vid Altan.
Vid den sistlidne Thorsdag företagna protokoll:
justeringen i detta mål, uppgaf Inspektor Lomme
rin, angående det skott, som han sagt sig hafy
afskjutit i riktning af Alta sjö, att han ej med sä
kerhet kunde säga, om det kanske gätt in åt la
dan. Sedan ordföranden, under erinran att Lom
merin bestämdt måste veta, hvad han företog sig
flere gånger uppmanat honom att lemna ett mer
bestämdt svar, svarade han först, catt det kund
hända, sedermera, aatt han trodde, och slutli
gen, catt han medgjaf, att han aflossat skottet inå
ladan, föregifvande likväl, att det skett utan någo
afsigt och endast derföre, att han, i anseende til
det vid tillfället rådande mörkret, blef intagen a
fruktan och häpenhet, då han fick höra, att fler
personer funnos inuti ladanp.
HofRätts vice Notarien Hr Frykman, hvilke
åtföljde Hr Levin, såsom biträde i rättegången
invände emot domstolens behörighet, att, då In
spektor Lommerin och de båda Tullvaktmästarne
vid det förefallna uppträdet, icke anmonserat sig
vara stadde i tjensteärenden, ansåg Hr Frykmar
detta mål, uti hvad detsamma rörde dråpet å Vakt.
mästaren Carlsson, icke kunna upptagas af annar
domstol än den, inom hvars jurisdiktion dråpe
blifvit begånges. Denna invändning, hvilken a
Hr Advokat-fiskalen Lagerlöf och Hr Lommerin:
ombud, Hr Häradshöfdingen Bellander, bestriddes
blef likväl, genom utslag, ogillad och Rådstufvu-
Rätten förklarade sig, med stöd af 49 af 4832
års Förordning, behörig att upptaga målet, på der
grund, att angifvelsen rörde väld emot tullbetje-
ning.
Rörande den omständigheten, att Hr Levin skulle
hafva, uti en trappa till karaktersbyggnaden å Al-
a gård, tilldelat Carlsson ett slag med handen,
upplystes genom tvenne af Hr Levins tjenstefolk,
att då Hr Levin tillfrågat Carlsson, hvilka de vo-
ro, och Carlsson derpå icke lemnat något svar, ha-
de Hr Levin gifvit Carlsson ett ganska lindrigt
slag med flatsidan af högra handen, som deraf
blifvit blodig. Hr Levin förmälte denna uppgift i
så måtto vara oriktig, att då Carlsson setat med
nedsänkt hufvud och icke velat besvara Hr Levins
råga, hvilka de voro, hade Hr Levin, i afsigt att
å se Carlssons ansigte, endast tagit i hufvudet och
upplyft detsamma, hvarvid Hr Levin blifvit något
blodig. Hr Levin tillade derjemte, att han vore
1lldeles oförmögen att med högra handen gifva nå-
ot slag, emedan han en lång tid förut, genom
nerfslag, blifvit besvärad af lamhet i högra si-
jan och armen, hvilken ännu fortvarade.
Flera af Hr Levins tjenstefolk vitsordade äfven,
utt hö blifvit 2:ne nätter före uppträdet ifrån den
ner omförmälda ladan olofligen tillgripet och bort-
ördt, äfvensom att Hr Levin, både Måndagen och
Tisdagen på morgonen, sedan den ohyggliga hän-
lelsen inträffat, sysselsatt några af sina arbetare
ned att utur ladan bortföra höet. (Å motsidan