4 5 AV
lydelse, hvilken enhälligt antogs: De förolämp-
ningar och plundringar, hvarför våra lands-
män i Mexiko voro blottställde, fordrade en
lysande upprättelse. Er regering borde kraf-
va den; och den ärofulla bragden vid San Ju-
an de Ulloa, som höljde vår armå med nya
lagrar, är för Frankrike ett föremål för rätt-
vis stolthet. Det såg, Sire, med glädje en af
edra söner dela våra djerfva sjomäns faror och
seger. Ett af Hr Lacrosse föreslaget amen-
dement, om ett snart slut på misshälligheterna
med Argentinska republiken, förkastades.
Härmed var diskusionen slutad rörande de
utländska angelägenheterna. I adressens bör-
jan hade Hr Amilhau föreslagit ett amende-
ment, som åsyftade ett beröm öfver den yttre
politiken i allmänhet, enligt hvilket paragrafens
andra del skulle säga: under denna regering
m. m., intager Frankrike den rang inför verlden
och i folkens aktning, som tillkommer detsam-
ma, och hvarifrån det ej kan nedsjunka. Här-
om uppstod: en temligen liflig debatt, och alla
de politiska frågorna kommo åter på tapeten.
Amendementet förkastades likväl med 249 rö-
ster mot 240. Ministören var sålunda slagen.
Men en räddningsplanka återstod den ännu,
ty det ursprungliga förslaget var ännu icke an-
taget, hvilket åsyftade ett bestämdt tadel, eme-
dan det innehåller orden: en regering i stället
för denna, samt i stället för: intager och ej
kan sjunka, orden: skall intaga och skall ej
sjunka. I detta fall segrade ministeren åter,
ty den ursprungliga texten förkastades med
220 röster mot 2143. Det tros, att tvenne le-
gitimistiske deputerade, Charamaule och Valmy,
öfvergått till ministeren och gjort den ökade
majoriteten.
Oppositionen räknar imedlertid ännu 47 fe-
lande ledamöter, hvilka hon ifrigt uppmanar
att påskynda sin ankomst till Paris: Om de
anlända före hela adressens antagande, så skola
ministrarne få emot sig en bestämd plurahtet.
I sådan händelse sägas de ha förklarat, att de
äro beredde att resignera. Andra åter vilja
veta, att de åsyfta en upplösning af den nu-
vararde kammaren, hvilken i alla fall lofvar
dem så föga säkerhet.
Från Algier berättas, att den 34 December
hade 4 kanonskott förkunnat Biskop Dupuschs
ankomst dit. Nationalgardets trummor hvirf-
lade genast kring alla gator, men förmädde ej
samla mer än tillsammans åtta man, nemligen
tre Spaniorer och fem Malthesare, hvilken styrka,
med sin öfverste i spetsen, paraderade för sin
själaherde.
ENGLAND.
Lord Bussel har till de ministeriella parla-
mentsledamöterna aflåtit det vanliga cirkuläret,
som plägar föregå parlamentets öppnande, nem-
ligen att de måtte mangrannt infinna sig till
den 3 Februari. Man slutar häraf, att någon
modifikation af kabinettet åtminstone icke kom-
mer i fråga före parlamentets öppnande. Mi-
nistrarne lära, efter hvad som allmänt berättas,
hafva för afsigt att söka återvinna sin popula—
ritet genom ett väldigt anlopp emot spanmåls-
lagarna. Deras plan skall vara att förelägga
parlamentet en bill, genom hvilken det nuva-
rande systemet af durkschnittspriser för bestäms
mande af tullen på spanmål skulle upphöra,
och en fast tull införas i stället. Om äfven
detta förslag skulle gå igenom i Underhuset,
hvilket, med åkerbruksintressets öfvervigt der-
städes, kan vara mycket tvifvelsmål underka-
stadt, så är dock lätt att förutse, att pluralite-
ten i Öfverhuset aldrig, utan högsta nödtvång,
sår in på någon plan, som tillintetgjorde det
monopoliumy, hvaraf lorderne draga så mycken
fördel. Huruvida agitationen emot spanmålsla-
garna ännu förefaller deras herrligheter nog
ruktansvärd, för att imponera på dem till nå-
sra eftergifter, får man väl snart se; men san-
nolikt synes det icke. Effekten af ministerens
itgärd 1 denna fråga torde således komma att in-
skränka sig till oväsendtligheter, om det äfven lyc-
as henne att tillvägabringa någon förändring i
le af folket så hatade spanmålslagarna.
Öfverdomaren Lord Denman har erkänt rätt-
nätigheten af de fängslade Canadensernas an-
pråk att få tillgodogjuta habeas-corpus-akter.
saken är dock ännu icke afgjord af domstoler.
I Newcastle och Sunderland hafva Ryske a2-
enter unnkönt 3 fartvs. hvilka ckolafvara he
