stormande. Priset för aftonen tillföll den unga, redan fulländade artisten, Mamsell Rachel, i Roxanes roll. Ett smickrande bifallssorl, för den smakfulla drägt hon valt, helsade henne, då hon uppträdde. Genom sitt utförande af denna roll gjorde Mamsell Rachel ett stort steg på den trappa, som leder till konstnärsstorheten; det lyckades henne att i den svåraste af alla Racines tragiska qvinnoroller inlägga en finhet i uppfattningen, en sanning i lidelsen, som var af don mest gripande effekt. Hon understöddes förträftligt af Hr Maillard, som Bajazet, och M:lle Rabud, såsom Atalide. — Djurens förmåga att uthärda svällt. Man vet genom trovärdiga berättelser, att djuren en längre tid kunna vara utan föda. Ett nytt prof härpå lemnar efterföljande ur en Hamburgertidning hemtade notis, vid hvilken man dock måste anmärka, att ingen vidare källa för densammas autenticitet finnes uppgifven: För någon tid sedan saknades i en hönsgård i Regensburg, då kornet utkastades, en höna i dussinet. Då hon äfven följande dagen uteblef, gaf man henne förlorad. Handelsevis kom man flere dagar derefter ått omröja några höbingar i stallet, och nu återfann man den förlorade hönan, så inklämd mellan höet och vägegen, att hon icke kunde röra sig ur stället. Hon låg öfver två ägg, var mycket mager och utmattad, men slukade begärligt födan man gaf henne, och hemtade sig snart derpå, sedan bon i tolf dagar varit utan föda. — En Skotte, som hemma ägt 42,000 L. St. årliga inkomster, anlände för icke länge sedan till Paris, sedan han förstört hela sin förmögenhet på 800 francs när. Efter trenne dagars vistande i den franska hufvudstaden återstod honom endast 4135 sous; han hyrde sig då en kammare, stängde sig inne och öppnade sina ådror, samt dog af förblödning. — I en trädgård i Pittletown i London plockade man den 4 Dec. gröna ärter, färdiga till stufning. — På Cap-Cod i New England låta de unga flickorna, så snart de blifvit förlofvade, naglarne vexa på händerna — sannolikt för att i nödfall kunna begagna dem mot sina tillkommande män.