för honom. Han tror imedlertid, att denna kärlek endast är egennytta, ty hon har ofta yttrat den öfvertygelsen, att han vore mycket rik, hvilket likväl, som man såger, beklagligtvis icke var fallet. Bland de konster, hon användt för att få tillfälle att oroa och gräla med honom, har varit det, att hon skickat till fruntimmer, i hvilkas hus Hr G. umgåtts, personer, som helsat från honom och begärt ett skriftligt svar på någon förfrågan eller yttrad önskan. Dessa biljetter har hon brutit och af de uttryck, hon deri funnit, tagit sig anledning att förebrå honom något förtroligt förhållande till dem, och sålunda få ett nytt uppträde af svartsjukt raseri. Nu fruktar Hr G., att hon möjligtvis kan göra detsamma med Fru F., men ber denna, i fall någon anmäler sig med en dylik muntlig helsning från honom, hvarpå ett skriftligt svar begäres, gifva det och deri inblanda några fraser af en ömmare ton. Fru N. skall då icke försumma ett nytt utbrott, men hvilket då kommer att bli det sista och skall bereda honom ett tillfälle att bli henne qvitt för alltid. Han ber likväl Fru N. att härom rädgöra med sin man, för att ej på minsta sätt kompromettera sig sjelf, eller göra honom den sorgen, att han skulje tillställa något obehag inom en aktningsvärd familj. Nämnde bref öfverlemnades öppet af Hr Aragon, som dessutom hade uppdrag att tala med Fru F. om hvad parti hon i denna sak kunde och borde taga. Inför Assisdomstolen, der processen förehafves, inställde sig Hr Gisquet, åtföljd af sin advokat, Hr rarquin, och Messagers ansvarige utgifvare, Hr Brindeau, med sin sakförare, Hr Mauguin. Efter många formaliteter framställde Hr Parquin i ett vidlyftigt tal anklagelsen och yrkade, att svaranden skulle muntligen utveckla de grunder, hvarpå han stödde sina beskyllningar. Detta bestriddes af Messagers advokat. Generaladvokaten Hr Plougoulm begärde nu sakens uppskjutande till en bestämd termin, då tidningens utgifvare borde skriftligen uppgifva dessa beskyllningar och de fakta, hvarpå han stödde dem. Äfven detta bestridde Hr Mauguin. Domstolen afträdde, och efter en kort öfverläg gning förkastade hon båda påståenderna samt beslöt, att målets behandling genast skulle företagas. Vi skola ej underlåta att meddela resultaterna af denna rättegång, som med skäl ådragit sig allmänt uppseende.