är, såsom vi vilje erinra oss, nu tredje gån
gen inom kort tid, som läkareattester blilvi
offentligen framdragna af den beskaffenhet, ai
de absolut bestämma arten och graden af de
vållande, som skulle läggas den anklagade ti
last, samt såsom sådane af domaremakten åbe
ropas. Det förra, eller läkarebetygets form
kan och för sig sjelf vara likgiltig, blott be
tyget tydligt utreder de medicinska orsakern
till den skedda skadan; men att domaren åbe
ropar ett sådant betyg, såsom absolut bin
dande i fråga om arten eller graden af de
handlande personens vållande, synes ingalund
enligt med hans pligt att pröfva verkan af al
bevisning, äfven den medicolegala. Sålunda, oc
för att hålla oss vid här ifrågavarande kasus
vill det synas, som den omtalade nervösa fe
bern, äfven då dess verklighet icke ifrågasät
tes, bevisar ganska litet för en accidentel elle
tillfällig dödsorsak. Läkareattesten säger ut
tryckligen, att pryglingen föranledt inflamma
tion, inflammationen och brist på nödig läkare
åtgärd gangren, och gangrenen, i förening mer
en viss predisposition hos patienten, nervös röt
feber, som slutligen medfört döden. Häraf sy.
nes redan, att prygelstraffets svåra verkställig.
het utgjort första, och försummad tidig läkare-
vård andra hufvudorsaken till Nordgrens död
och frågan var således, hvad del den anklaga-
de haft i dessa hufvudorsaker. Men gangren
och, såsom Jläkarebetyget uttryckligen säger.
adjupt liggande och vida, ända upp åt ryggen
utbredd gangren, är äfven ensam och utan till-
stöt af en nervös feber, i de flesta fall, isyn-
nerhet hos svaga, enerverade personer, dödan-
de, och derom, liksom om flera andra medico-
legala fall, lär domaren icke vara okunnig, e-
medan hela utslaget i vissa frågor om våld å
person då skulle bestämmas af läkaren, ej af
domaren.
Lindring i straffen tillhöra vår tid, och Hr
Gjörloff, som under ransakningen blifvit befor-
drad från underlöjtnant till löjtnant, har helt
och hållet utsigten för sig på högre ort; men
bestämmelserna af brottet måste det oaktadt
vara lika noggranna, derest icke proportionerna
mellan förbrytelser och mellan de olika grader
af skydd, personer under olika omständigheter
böra njuta, skola rubbas. En sammanfattning
af nu beskrifna mål ingifver likväl den före-
ställning, att våldet mot en persons lif blifvit
lindrigare anseddt derföre, att denna person i
lifstiden varit klen, svag och enerverad; och
likväl är det just de svaga, som af lagen före-
trädesvis skyddas.