att åtala dennå skrift, ifall någon giltig anledning dertill funnit uti en syftning af den brottsliga art, Hr P. tillägger henne. Att Hr P., liksom hans medbröder, är en stor fiende till det Nordamerikanska samhället, måste hvar och en finna helt och hållet i sin ordning. Huru noga han känner det, bevisas bland annat af det föregifvandet, att hvarje Amerikan betalar en tredjedel mer direkta skatter till staten än en Sversk, då det likväl är ett kändt faktum, att i de flesta Amerikanska stater alls inga direkta skatter finnas. Hans I begrepp om samhäillstillståndet kan för öfrigt inhemtas af följande tirad: Hvad betyder hela denna långa af författaren anförda litania öfver stora och små lidande i ett visst konstitutionelt land, emot det enda faktum, att år 4836 en menniska i en af det vestra Amerikas större städer, midt på ljusa dagen och i en otalig folkmassas äsyn, vid långsam eld blef stekt till döds?e Vi känna ej det faktum Hr P. åsyftar; men om det än vore sant, skulle således ett helt samhälles elände under en längre tidsföljd vara ingenting mot ett enskildt brott, begånget af en uppretad folkhop, och mensklighetens stora lidande genom bristfälliga former eller en oskicklig och antinationell regerings vrånghet öfvervägas af en enda menniskas lidande! Huru vill man tvista med en skribent, i hvars begrepp det ser så ut? Efter hvad vi här anfört, vore det öfverflödigt att längre trötta läsarens tålamod med citerandet af åtskilliga småsaker af samma slag, hvarpå recensionen öfverflödar. En liten rolighet kunna vi:likväl icke förbigå. Förf. försäkrar, att den teckning, den ifrågavarande skriften uppdrager, af en oduglig regering, är gjord med de svartaste färger, vårdiga Stockholmsbladets spaiter. Detta blad kallar han en Jakobinertidning och förmodar, att den moderatism, förf. till Revolution och Republik tillstyrker, synts densamma alltför spak och osmaklig. Nå väl, ifrågavarande Hr P., som så strängt bedömer Stockholmsbladet, försäkrar nästan i samma rader, att han aicke läser denna tidning! Att han just derföre så väl känner henne, lärer icke förvåna någon, ty vi hafva sett, att han lika grundligt bedömmer historien och stundens tilldragelser, utan tvifvel af samma skäl, alt han icke läst dem. Vid ett visst namnkunnigt skeppsbrott, då ett ångfartyg strandade på en främmande kust i vackert väder, skola de beskedlige strandboerne hafva frågat besättningen: cHar ni många sådane sjöofficerare?u Med samma skäl kunde man fråga vår akademiska ungdom, hvilken af Hr P. föres på ljusets och kunskapens väg, med lika säker och erfaren hand, som det nyssnämnda fartyget fördes till hamnen: aHar ni många sådana professorer? ——L—— — Hofrätten har i dag, vid läsning af handlinsarna i målet rörande Kandidaten Thomå, lå