tullagstiftningen, som infördes den 4 Maj för
lidet år och som med detta ärs början skal
träda i verkställighet. Första utkastet dertil
utarbetades af tvenne serskilda kommitcter, e
för Danmark och en för Hertigdömena, oci
dessa voro sammansatta af de dugligaste mär
man kunde finna. Sedan de inhemtat utlåtan
de från auktoriteter och privata, samt mångfal
diga fiera gånger med hvarandra konfererat
föredrogs saken i en stor kominission, der icke
blott tullkammaren, utan äfven båda kanslierna
finansdepartementet och riksgäldskontoret, hade
sina representanter. Vidare behandlades saken :
tullstyrelsen, genomarbetades åter af de båda
kommiteerna, samt blef derpå af, om vi ej be-
draga oss, stora kommissionen, till hvilken tull-
styrelsens medlemmar slutit sig, öfverlemnad
till Konungen, hvarefter, under deliberationer:i
statsrådet, utkast uppsattes och förelades ata
fyra ständerförsamlingarne. Der diskuterades
saken med ytlersla omsorg, och utkasten un-
derkastades sedermera en väsendtlig omarbet-
ning, först af de förut nämnde kommitcterne, i
hvilka man under tiden inkallat en ny ledamot,
och sedan af tullstyrelsen, som åter föredrog
det för konungen. Efter flera dagars delibera-
tion i statsrådet, sanktionerades detta lagförslag
af UH. M., publicerades och bestämdes ull ef-
terlefnad från och med 4839 års början. Ef-
ter så mycken möda må man med fog kalla
det en högst ovanlig afvikelse från den vanli-
ga gången, när man ser icke blolt en högst
väsendtlig förändring i den med så mycken om-
gång utarbetade förord iningen, vidtagen några få
dagar förr än den skulle träda i verksan:het,
utan ock att delta skett genom ett blott Re-
script, och således utan att ens det deri intres-
serade kollegiet (tulistyrelsen, eller som det he-
ter aToldkammeret,) blifvit hördt. Jurnalisten
antager, att ett sådant förbigående af kollegierne,
det enda surrogat för en ministeriel ansvarig-
bet i Danmark, icke rimligen kunnat ske om
icke verklig nöd vore för handen, men fäster
tillika uppmärksamheten derpå, att denna icke
kunnat ligga i de Hamburg-Liibeckska rekla-
mationerna vid Tyska förbundsdagen, dels eme-
dan dessa gå ut på en fullkomlig befrielse från
transitotullen, då deremot den Kongl. kungörel-
sen blott beviljat en nedsättning, och denna en-
dast i tullen från Hamburg till Lubeck, ej om-
vändt, och hvilken nedsättning dessutom äfven i
kommer öfrige transitovägarne, t. ex. de från
Hamburg och till Neustadt och till Kiel, till-
godo, dels emedan saken vid förbundsdagen
står ganska väl för Danmark, den prelimi-
närt sökta inhibitionen af förordningen blifvit
afslagen, och hufvudsaken förvist till vänlig
öfverenskommelse, eller, om denna ej står att
vinna, till den så kallade cAusträgalrätt,
vald bland Österrike, Bäjern och Hessen
Darmstadt. Vi återupprepa,, fortfar den Dan-
ske jurnalisten, watt vi icke yttra oss om hu-
ruvida den Kongl kungörelsen ju torde förtje-
na fullkomligt bifall, men anmärka likväl, att
let sällan varit af större vigt för Danmark att
allt sitt diplomatiska förhållande visa högsta
srad af fasthet, än just nu, då vi från alla si-
lor, och nominatim från Preussen och Sverige
hestormas med hvarjehanda anspråk. Det är
mn af oss ofta yttrad öfvertygelse, att vis ä vis
rimmande alla skiljaktigheter i ner inom
andet gifva vika, samt att få regeringar, så sä-
cert som den Danska, kunna göra räkning på
olkets medbåll och kraftiga understöd, så snart
len finner tiden vara inne att påkalla dem.,
TN a NN Aa et