TLAÄANDSORTS-NYHETER. Westmanlands Läns tidning, som hittills visat sig såsom ett af de serdeles goda bladen, har nu äfven börjat rikta anmärkningar mot asamhällets höjdera. Uti det sednast hitkomna numret klagar den öfver stadens skorstensfejare, och upp: manar stadens invånare att anmärka, när denna svarta notabilitet försummar sina pligter. Faldun den 24 December. Den i AM 49 al denna tidning omnämnde dagsverkskarlen, drängen Smeds Erik Mattsson ifrån Mora och Bonäs, hvilken en längre tid arbetat vid Bäcka bruk och alltid visat sig utmärkt nykter och ordentlig, gjorde en smed (den har i arbetet någon tid biträdt) sällskap till Orsa kyrkoby, attonen den 29 sistl. Oktoher, der de på en lönkrog köpte 2 kannor bränvin, samt sedan smeden öfvertalat Erik Mattsson att supa tillsammans med sig , så att de båda blefvo rusiga, begåfvo de sig på hemvägen; men då de ej genast återfunno sin båt, åtskiljdes de i mörkret och yrvädret. Smeden föll slutligen ikull och insomnade. Vid uppvaknandet saknade han sin kamrat, men i den tankan, att denne redan skulle vara hemkommen, gick han öfver den såkaliade Storelfsbron och Långängen till Bäcka. Då Erik Mattsson hela dagen väntats förgäfves, utsändes bud från Bäcka bruk att söka honom och den 31 igenfanns han död, nära stranden af en holme (Fogdholmen) vid Oråns utlopp i Orsasjön, der vattnet ej var öfver en aln djupt. Som båten stod uppdragen vid Focdholmen, kan man sluta, att han rodt dit, och då trott sig vara på Långängen, hvarföre han fortsatt sin väg tills han fallit i vattnet och, af ruset oförmögen att uppstiga, drunknat; hälst vid medicolegala besigtningen qväfning i vattnet befanns vara dödsorsaken. — Vår gamla Grufya skrumpnar mer och mer ihop. som alla gamla käringar . Det är alltså fägnande, att vederbörande, åtminstone nu då hon ligger i själtåget, börja tänka på hjelp, d. yv-. 8. börja tala om nya försökningsorter, men om dessa som man hört skola utgå ner vid bottnen der alla stora malmshölen, (som liknar en uppnedvänd sockertopp) slutar, så tyckes det bli detsamma som att leka blindbock — och det var ej första gången. Ingeniör Elzvik började sina försök i dagen helt nära stora grufvan, hvilket lyckades så, att han blef egare af en ny grufva, för hvilken han nu af Bergslaget begär 40,000 Rdr. Vederbörande lekte för länge Jon Blund, ty hade de sett sig omkring litet, hade de bort påfinna denna nya malmanledning. Vare härmed buru som hälst. Om Bergslaget köper Hr Elzviks grufya, så bör det vara betänkt på att anse den som enskild egenlom och ställa den under styrelsen af de enskilda verken, som vore ett vigtigt steg till emancipation undan den multnade perukstyrelsen, lika kostsam som onödig. Fråga har förevarit om Grufyerätens upphörande som juridisk auktoritet; vetenskaplig är dess befattning ingalunda; alltså blott ekonomisk. Grufverättens göromål borde sålunda unna förrättas af rätt och slätt — en inspektor. ITAhla Tidn I