Hr Öfverdirekt. fäster sig äfven vid uppgiften derom, alt han; omedelbart efter myntets invente ring och utan att vänta till fortsättningen deraf, eller den beslutna inventeringen af kontrollverket hann försiggå, genast gjorde en kontrollresa med 3500 Rdr i förskott, samt anmärker dervid, att denna resa anställdes alldeles såsom andra dylika. Detta horsdoeuvre af Hr Ofverd., föranleder oss beklaga, att han ej gålt ett steg längre och tillika bifogat sin reseräkning, jemte en beskrifning på sina förrättningar; den hade säkert tagit sig väl ut i tryck. Resorna äro numera lika mycket på modet, som ansiagen till dem — hvarföre då icke äfven reseräkningarne? Kontrollverkets fordna chefer lära varit mycket njugga i denna del och deras reseräkningar både sällsynta och små. De brukade merendels låta genom vissa personer i landsorterne tillsända sig hvarjehande till fulla värdet inköpta arbeten och sedan profva dem, och lägga silfret Ull kontrollverkets vedermälen. Men de hade icke heller njutit den gracen som Hr Å., att utom de 9350 R:dr expensmedel, få serskildt kungabref på tillåtelsen alt, när dessa pengar ej räckte till, hålla sig till kontrollverkets upphörd — märk väl: betala expenserna af statens ännu oredoviste medel) — och slutligen fingo de ej åka med så många hästar som nya reglementet består åt Hr Almroth, förmodligen emedan hans person befunnits vigtigare.) Ifrån resan återkommer Hr Öfverdirektören till sin operation med de ofta omnämnda vedermälena. Allt hvad han derom har alt förkunna utgör i sammandrag ett fullkomligt erkännande att saken förhåller sig så, som den i Aftonbladet blifvit refererad. Detta erkännande är likväl, genom någon egen besynnerlig disposition hos artikelns författare, på ett så konstigt sätt framstäldt, att den som icke är dess bättre bekant med saken, lätt deraf missledes; ty icke nog att Hr Almroth utstyrt det med vissa tillägg, vissa hypotetiska förklaringar och slutföljder, han har äfven råkat att såsom bilaga aftrycka ett äldre, eller 1833 års inventeringsprotokoll, i stället för det yngre, hvarom fråga är. Vi nödgas derföre först komplettera Hr A:s bilagor medelst transsumt ur protokollet öfver den inventering, vid hvilken vedermälenas nedsmältning upptäcktes, och om hvilken frågan är, samt sedermera upptaga de hypotheser Hr A. framställt för att ursäkta sitt handlingssätt. Transsumtet ur protokollet rörande vedermälena lyder som följer: — —— TT TT Ä I TT M Då nu inventeringen af så väl de vid Kongl. Kontrollkontoret förvarade diverse vycdermälten af guld, silfver och tenn, som ock af kontrollverkets öfriga tillhörigheter uti böcker, vågar och instrumentalier samt stämplar m. m., skulie företagas, och hvarvid till rättelse och ledning jemväl företeddes det inventarium, som den 47 Sept. 4835 blifvit upprättadt vid öfverflyttningen till Kongl. Bergskollegium at Kontrollverkets Öfverstyrelse ifrån Kongl: Maj:ts och Rikets Kommersekollegium, så ansågs det lämpligt, att till en början först genomgå och granska de under Kongl. Kontrollverkets omedelbara vård lemnade äldre och yngre så kallade vedermälen, serdeles af guld och silfver, hvilka enligt 4833 års behörigen underskrifna inventariilängd skulle härstädes finnas förvarade, serder konsummerades, hvaraf åtminstone 410 fallftar ocardaa aranana madlanda 3s vist föll oa