SKUM GS 1CEC Cernatt Ci dylikt, på sin höjd blifvit rika, men politiskt obemörkta män. såsom en Gerard, Asior Qe. Förenta Staterna behöfra inga lån, för att underhåila ofsniliga arrsder och bofstater, föra kabinettskrig, köpa främmande staters hjelp för dynastiska ändamål, med mera dylikt. Och så länge ett land ieke harsådana behof, uppväxa inga Rothsehildar till makter Zz staten, ännu mindre till makter öfver siten, såsom i Europa är fallet. Till dato hafva embetea och iaflytande i Norra Amerika icke förvärfvats genom rikedom , utan genom duglighet och talseg. Vi känna väl den invändningen, att demagogiska konster och in steg hos massan gezcom smickrande inställningsförmåga ofta äro vägen till de högsta plaiseroa. Men äfven detta är en talent, visserligen fördock ieke föraktligare än den att, genom mera förnedrande konster, tigga guust hos en kammarijenare eller en mätress. — Denna tvist behöfra vi dock lyckligtvis ieke fortsätta. Dessa ömkliga fevomener af monarkismen och arisiokratien äro ieke allmänna, ens i monarkierna; och det anförda medlet, att i den stora republiken komma till makten är mindre är vanligt: det är ännu okändt. Då vi kommit på frågan om Amerika, torde vi böra närmare betrakta en förvillelse, hvari en mängdal författare fallit, hvilka för sitt systems skull blifvit bedragna eller velat bedraga. Nästan alla de, som nu kämpa för den s. k. liberala åsigten af staten, hafva genomgått samma förvandling, och bland dem författaren af des;a anmärkningar, som ganska väl minnes det bizada hat, hvarmed hsn sjeif och hans jeznnåriga voro uppfyllda mot blotta den satsen, att man ens Zinge uppkasta tvifvelsraål mot de tyska s. k. romantikernas och historiska skolans monarkiska politik, eller att man utan en sorts synd mot den helige ande kunde våga till revolutiocerna tänka sig någon annan grund än den ocda prineipens ingifvelser. Denna afsky för liberalismens läror var bittrare än det hat, som den historiske skolan tror finnas hos de liberale mot absolutismens försvarare. Detta, den stränga monarkiska observansens hat mot de republikanska institutionernan har hos Herr, Geyer fördunstat; men rädslan för dem hänger gvar. Han bäfvar för Norra Amerikas frihet, lika myeket som fordom; och detta tyckes visa, att han ännu ieke afskakat den gamla impressionen, att intet korrektif finnes mot missbruk i samhället, så vida ieke en myndighet fiones, som kar korrigera dem. Ho3 en politisk skola, hvars första trosartikel är, att monarkmakten ieke bör eller får kontrolleras af någon konstituerad mikt, utan blott! af indirekta återbållande medel, är denna tro en besynnerlighet, en brist på sträng konseqvens, eller kanske rättare på vilja att genomianka hela tanken om en okontrollerad slutsten! statsbyggnaden.oeh skåda honom på adla sidor. Deana slutsten, detta slutliga godiycke ligser, i republiken, hos folket; och man bäfvar leriör, emedan man vant sig att anse allt, hvad :! folk heter, såsom en nyekfull, ilsken, förnuftös massa. Man har dock icke sökt utredal skälet, hvarföre det så skall förhålla sig. Hade j) nar vågat en fullkomligt fördomsfri undersök! sing, så skulle psykologiska iakttagelser hafva ! visat, att den, som icke haft tillfälle att vänja ! ig vid någon makt, oftast blifver ovärdig att utöfva henne; att tvånget oftast föder skadelust,!r itslighet, opålidighet; att, tvärtom, medvetan!f let af vigt föder lugna, eftertanka, pålitlighet, f rederskänsla, (ceh hvad annat skäl kan man !f nöjligen hafva att hos aristokrati och furstar!s ntaga sådan öfvervägande vishet och hede:?).h ut genom sin mängd kontrollera de makt-å afvande hvarandra bäst; ett litet koteri har stör-!t e frestelser att rota sig tillssmman och öfverse f; ned inbördes brister. iP ( Men den pordarmerikanska republiken är så idsträckt; dess innevånare kunna ieke, såsom j oms eller Atheas, sammanträda på torget; de! låste hafva organer, hvarigenom de samrådas, jessa organer äro tiduingaraa. I dem lefveriV eh uppenbarar sig det amerikanska folket; tyligen skall inbilla oss, att der i landet meral) 2 annorstädes tidningirne kusna gå sin vägja ch folkets tänkesätt sin — om några tillfälliga !at Ktravasanser, om enstaka utfall. om sjelfva! si