jnästaren skall förut varit inne oeh trakterat sig på Liljeholmen. Rspportten lyder sålunda: Till Kongl ÖfrerPostdirektörsEmbetet! Då jag, egenskap af bsordrad postiljon, den 6 inaevarande månad åtföljde paketposten, träffade mig, ecmellan Södertelje och Fittja gästgii varegård följande händelse, som jag ansett mig pligtig att i djupaste ödmjukhet anmäla. Omkring kl. I på aftonen nämnde dag, då posivagnen passerade utför den så kallade Drag :backe, möttes en, i motsatt riktning kommande fyrspänd resvago, mer, såsom ej försedd med brinaande lykta, ieke i mörkret kunde mä:kas, förr än dess ena häst stötte mot den skaekel, hvarmed posivagnens tredje häst var anspänd, hvaraf, i anseende till den häftiga farten, följden blef, att den höst, som erhöll stöten, genast störtade. Vid det uppehåll, som härigenom förorsakades, skyndade ett par perioner ned från ressagonen, och auböllo mig, så att jag hindrades från att fortsätta min väg. Jag förestöl de dem, att då postvsguen var försedd med lysande lykta, så att de redan på afstånd kuaonat märka densammas ankomst, det hide varit de ras pligt att hejda forien och vika åt sidan, eller åtminstone g-:nom något tillrop varna den möt:nde, som, i följd af deras försummelse att tända sina lyktor, ej kunde med ögonen blifva dem varse förr än vagvarne kommit intill hvarandra. Utan afseende härpå, fattade ena af deresande mig uti strupen, under yttrande, att han vore ,Hofmästare bos H. M. Konungen, Härefter fö:jde en gräslig blandniog af svordomar, skällsora samt hotelser, hravibaod jag serskildt eri.drar mig det uttrycket: -fter du är postilJon, skall du ha styk din tusan djefvul!n Härefier, sedan jag varit i fara alt st:ypas geocm Hofmistarens, uti min hsls cjupt intryckta, knogar, försökte han att fiåntaga mig mitt pass; men då deta icke lät verkstälia sig, vräökte han mig öfver den störtade hästen, under utrop: ligg der och dö din fihuod!, Derpå iog man med våld och frånspinde en af postvagnens hästar, hvirken spindes för den andra vagnen, med hviiken hofmitaren, efter förryadt upprepande 3f sina hotelser och cqväden, fortsatte sin vig, och lemoade mig åt mitt öde. Moan kar efteråt för mg uppgifvit, att den person, som så behandlat mig, skall vara Xon ditorn och tillförordnade Homästaren hos H. M. Konunger, Herr P. 4. Hellström. Då, obe-äkvadt de svordomar och oqvädec, hvarmed jag öfve:hopidez, det vildsamma försöket att strypa mig, samt det rån, hvarmedelst hästea fråntogs postvagnen, i dubbelt hävscende innefattar b:ott som går å lifvet, har jag ansett saken vara af den vigt, ait jag bordt sldraödmjukast hemställa, om icke allmänna säkerhehen påkall.r åtgärder till en laglig undersökning och beifran af det grofra våld, som under min tjensteutöfoing mig öfvergått. Stoekholm den 12 Dec. 1838. C. Lindblom, Vo3tiljo: