Guerillorva tilltaga hastigt i de södra provin
serna: den unge Remechido, Rachedo, Cabeils
och Joao Bsjoa stå i spetsen för dem, och f
allt mer och mer tillopp. Mord oeh plundrin;
höra för närvarande till ordningen eller rättar
oordnvingen för dagen i detta land. Ea del a
invånarne i en by vid Beja blefvo nedbuggn:
af en rebellhop, utan någon annan anledning
än att de voro af olika politiska tärkesitt.
en annan by mördade rebellerne presten, oe
i Castro kronouppbördsmannen, hvars kassa de
medtogo. De grufligaste exeesser hafva blifvi
föröfvade på en mängd orter i Alemtejo. Un-
der det guerillorna på detta sätt husera i sö-
dra delea af landet, vägra bönderna i norra de-
len att betala skatterna. På ett ställe hade
1000 satt sig tillsammans och beväpnat sig, si
godt de kunnat, för att taga emot uppbörds-
männen; men då de militära autoriteterna gjor-
de mine af att använda våli emot dem, lade
de dock ned vapen.
Poströfverier förekomma ganska ofta I med.
let af Oktober röfvades posten emellan Lissa-
bon oeh Agarvien, och veckan derpå dena e-
mellan Lissabon och Oporto. Trenne rötvare
tull häst, och andra till fots, förde postiljner
och konduktören afsides från landsvägen, bun-
do och lade kafle i munnen på dem, öppnade
postväskorna, och 1ogo alit som var af någo
värde. Resten af brefven strödde de omkring
på marken. Bloit efter myeket besvär lyckades
det postiljonen och konduktören, att komma lö-
sa. Röfrarne utgöra vanligen i Portugal icke
någon ifrån det öfriga samhället afsöndrad klass,
som, förborgad i smyghål, drifver sitt väsen;
utan de äro för det mesta besutet folk, den
hvar och en känner, och som lefva i sällskap
och umgänge med hederliga menniskor. Bak-
om deras rygg pekar man på dem såsom be-
ryktade röfvare och mördare, men i synen är
man höflig och artig, tager af hatten och om-
fa vcar dem såsom andra vänner. Alla frukta
dem, och till och med autoriteterna viga ieke
antasta dem. Iaogen dristar stiga fram med nå-
gon anklagelse, och på detta sätt taga röfverier
och mord ingen ända, emedan de, som mörda
och plundra, få lefva i fullkomlig trygghet.
Holland.
Från Amsterdam skrifves den 1 dennes (i Han-
delsbladet) att berättelsen i Engelska tidningar,
att Konuagen af Holland skulle hafva gått in på
konferensens i London sednoaste förslag (röran-
do nedsättningen af Belgiens andel i statrskul-
den), efter all anledning saknar gruad. Dere-
mot har Frankrike gjort försök, att förmå Hol-
ländska kabinettet till Luxemburgs och Limburgs
afträdande till Belgien, emot en lämplig löse-
summa. Det Holländska majestätet skall doek äa-
nu ieke alls vilja höra på det örat. Måhända
bir likväl detta expedieat till slut det enda,
som kan lösa Belgiska frågan utan svärdshugg.
Tyskland.
Från de Preussiska Rheoprovinserna berättas
såsom säkert, att de der i garnison förlagda re-
gementen, hvilka bestå af infödda Rhenländare,
komma att förläggas till andra delar af Preus-
sen och i stället ersättas af Pommerska rege-
menten. Denna omflyttning skulle kunna tydas
på något förehafvande emot den omtvistade de-
len af Belgiska gebitet, vid hvilken operation
Rhenländare måhända vore miodree att lita på,
såsom hafvande gemensamma sympathier med
Belgierne. Möjligt är det ock, att religionso-
väsendet i erkemsiftet Cola är orsak till de in
födde truppernes bortskiekande och ersättande
genom andra.
Preussen har, som bekant är, hittills i afse-
ende på den inre landtstyrelsen varit deladt i
8 provinser, med en såkallad öfverpresident i
spetsen för administrationen i hvarje previns.
Med den tilltagande befolkningen och industci-
en har denna indelning befunits mindre lämp-
lig, emedan göromålen blifvit för myeket ho
pade på en hand. Beslut skall nu hafva blif
vit fattadt om hela monarkiens indelande i 24
såkallade presidentskap, med en president till
chef för förvaltningen i hvarje.
För närvarande befinna sig alla de 8 pro-
vinsernas öfverpresidenter i Berlin, der täta
konferenser hållas mellan dem och ministeren.
Fråga skall vara om vidtagande af åtgärder e-
mot det katholska presterskapots alltjemat vex
ande anspråk och orolighetsanda.
Det bervktade kabinettsrådet Leist i Hanns-