framletat ända till och med i Schwz2itzerbutike:
oeh droschkor på gatorna, såsom ett bevis pi
Styrelsens vishet, tillkommit icke i följd, utan
trois af, våra institutioner, och att af det gam-
la ruttna i samhällsbyggnaden ännu htet elle
intet blifvit undanröjdt. Beviset för det sedna.
re behöfver icke hemtas från tidningarnas kla-
garn; det ligger öppet för en hvar i den hvar
famte år återkoramande erfarenheten om dess:
oerhörda arbeten, af hvilka representationen ut-
mattas vuder fruktlösa bemödanden, att afbjelp:
en mossa af sociala missförhållanden: bemödan.
den, hvilka hvarje gång strandat mot ett hinder,
som linge för mängden varit osynligt; det ligge
i den syubara vanmakt och oförmigs, som äfver
de styrandes sida, företer sig uti dessa o-
toliga komitteer, hvilka vu i några och tjugu år,
hvar efter annan varit tillsatta för ait omarbeta
de borgerliga dogarna, för att jemka beskatt-
ningen, för att reglera näriogsfriheter, med ett
ord, för att rezovera hela samhället, utan att nå-
gozting väsendtligt dermed hittills kommit eller
under samma fortfarande förhållanden i en viss
gunakt kommer att uträttas; det är denna demo-
relisation, som i bredd med de partiella förde-
Arza af ökade tullickomster, en större folkmängd
och enskilda assoeistioner för industriens eller
kreditens lifvande, på ett förfärligt sätt visar sig
i en tilltagande fattigpersonal och uppfyllda fön-
gelser.
Cm denna erfarenhet i många 2fseenden är
nedslående, så har den likväl slutligen medfört
en neguif, men för det kommande ganska stor
förmån. Denna är, att nationen pumera verkli-
gen vet, på hvad punkt den befinner sig och
att intet tvifvelsmål, intet försök att åstadkom-
sma illusioner i dettaf?afseende, vidare äro i
stånd att dölja, det sjelfva styrelsesystemets och
maktens, i synnerhet under de sednaste 10 å-
ren, alltmera öppet uttalade tendens år dan klip-
pa, emot hvilken alla bemödanden till verkliga
cch fruktbärande reformer strandat, just derföre,
at! dessa, om de något skola kunna uträtta för
folket, äfven förutsätta, att folkets vilja i afseen-
de på sjelfva medlen må kunna göra sig nå-
got gällande. Uader samma tid har äfven mycket
tilldragit sig i de stora verldshändelserna, som vid-
gat de politiska begreppens synkrets i allmän-
het. Folken hafvakommit att närmare tänka zu
sjelfva grunderna för sambhällsmakternas förhål-
lande til hvarannan och stadgatsi dena ötverty-
gelsen, att om också ett verkligt lagbundet re-
geringssättj och en ansvarig styrelse umder en
ärfilig och icke ansvarig regent är en fik-
tion, och om dessa båda begrepp, strängt tag-
na efter orden, stå i motsägelse till hvaranpnan,
2! är det imedlertid på ett sinskränkt antagan-
de al de vilkor, hvilka fordras för denna fik-
Tor, som den konstitutionella monarkiens möj-
lighet ensamt hvilar. Det är fara värdt — ock
hiruii ligger utan tvifvel orsaken till förbittrin-
gen hos anhängarne af den gamla surdegea —
att äfven Svenska nationen i detta hänseende
fitt sina ögon öppnade, och att den hos nord-
toen medfödda känslan för lag och hat emot
godtyeke semt den af ålder ärfda demokratiska
Budan, som, fastän slumrande, forilefvat uti all-
mogens osh de borgerliga näringsrnes represen-
tationzrätt, en gång väckta till fullt medvetande,
icke lita sig afvisas, förrän de i verkligheten
vunnvit, hvad som låg i afiigten hos stiftarne af
3809 års regeringssätt.
Det skulle imedlertid, i vår tanka, bevisa
elltför mycken menlöshet och exalterade för-
hoppningar att vänta något s:örre resultat i
detta afseende t. ex. af nästa nrksdag Den!
kommer otvifvelaktigt att förflyta med mnkr
bråk, minga anmärkningar och föga resultat,
liksom de föregående. Det fordras för att kun-
na vänta någonting mera verksamt i detta hän-
seende, utan våldsamma brytongar, otvifvel-
aktigt, att regeringen och nationen handla i
uppriktigt samråd med hvarsndra. Måbända är
det en alltför öfverspänd önskan, att under
den åldrige Konungens återstående dagar få se
en sådan alldeles ny bana af reformer börjad,
ett alldeles nytt system vidtaget, som i främsta
rummet fordrade en uppsättning af en nästan helt
och hållet ny rådgifvarepersonal och aflägsnande
af den, af hvilken H. M. nuiså många år varit
omgilfven. Det är ieke gerna vid några och
70 års ålder man går sådana svårigheter till
mötes.
hd — AA MM 0) eo RH VR AM -— vn MM mm mm