FARUTVMAR AIvVSE FPA 0M72P 5900 hindrade författaren att försöka salongslifvet (pag. 42). Boken är tätt tryck:, och gravyrerne sitt u:anpå permarne. ERÅGAN OM EN FRIHAMN PÅ GOTTILAND Uii inledningen till den berättelse, som Måvdagsbladet meddelades rörande auktoriteterna: utlitanden öfver ansökningen om mederlagsrät för Slitö hamn på Gotiland, yttrade vi der armärksingen , att ankommande fartyg ieke borde så helt och hållet befrias ifrån alla af gilier, att underhållet af tullbevakvingen m, m. på stulet skulle falia staten till last. Denna anmärkning har troligen blifvit tagen i vidsträck. tare mening, än vi i sjelfva verket dermed åsyltade, oeh i följd deraf föranledt en insändare att adressera till redaktionen ett svar derpå. Ehuru innehöllet af denna uppsats i omförmälde punkt egentligen närmare utvecklar jus: vår egen åsigt, som blott giek ut på, at! staten ieke helt och hållet uten ersättning bör belestas med bevakningen, men ieke att några beiungande eller för trafiken afskräekande afgifter måtte uppstå, så innehåller den de:jemte en så iotressant framställnisg af den nytta, en fri handel i allmänhet medför, och de indirekta fördelar den skänker i arbetsförtjenst och afsättning af jordens produkter, att våra läsare säkert med nöje skola taga kännedom deraf, hverföre den här nedan införes: P, M. Rörande sSlitö kamn på Gottland. Nu håller kronan vid Slitö en tullinspektor, jemte bevakningspersonal, för en rörelse, som består i export af några små kalkoch trälaster. Denna tullpersonal kostar mer än inkomsiten ersätter och är imedlertid för liten att hindra smugling. Fartyg öga nu rättighet att anlöpa Slitö i vissa ändamål och äro fria från umgälder, då de ej lossa eller lasta. I fall 50 eller 100 vinddrifvare skulle komma ia på en gåsg, så hindras de ej af den närvarande bevakningen ait upplossa i tysthet varor för betydligt värde. Med den ringa uppmärksamhet, som nu är för sted vid Gottland, skulle lurendrejeri kunna drifvas i stort der, i fall det lönade sig. Nu känner man föga huru der tillgår, hvaremot, om Slitö fioge nederlagsrätt, kommunikationen mellan Gottfand och fasta landet biefve lifligare och kontrollen mot olagligheter i samma min. lättad. . Häraf torde synas, alt faran för lwendrejeri skulle betydligt minskas, derigenom att större jemn rörelse inleddes och en derefter afpassad tullbevakning placerades på Slitö. Denna be-. vakning skulle då äfven öka kontrollen i de: öfriga hamnarna på östra kusten af ön, deraf: en del äro för afligsoa från Wisby, hvarest tullkammaren vu har sin hufvudstatioa. Otvifvelasktigt komme väl en del af denna: personal att flyttas dit der största trafiken blefve! ech således skulle på det hela statens u:gift. för tullbevakniagen på Gotiland ej siort ökas gexom nederlagsrättens beviljande åt Slitö. E-. buru Tollstyrelsens utlåtande antager förgen af en uppoffring åt en lifligare handel, så lär man! lätt inse, att den i början med högst 500 och! sedan måhända med 1000 å 1500 Rdr om året ökade utgiften för tullbevekniogen mång-! faldigt skulle ersättas genom ökad tulluppbörd, äfven om Slitö skulle få fullkomlig frihamusrätt, ! medan den större rörelsen der skulle medföra! ök:d konrumtion och förtullning af främmande artiklar. Med frihamns rätt menas befrielse från hamnumgälder samt rättighet att på transitao eller nederlag uppligga alla slags varor, mot en af! gift, hufvudsakligen beräknad aut betäcka be-; vakningsomkostnaden, och så ligt till: agen som möjligt. Denna kostgad stiger ej i lika förhållande mel rörelsen, och följaktligen uppkommer frana-! deles ett öfverskatt till statens förmån, I Då hamaumgälder ej behöfvas i Sitö, såsom! 1. ex. i Köpenhamn, för att uaderbilia gamla: kosibera, ofest för rörelsen onyttiga izrättninger och en mata af öfverflödiga tjönstemän, så vore det ju ebsurit att påbjuda afgiker, endast för att hindra uppkomsten af rörelse, likasom; regeringen anbefallt Söderköping att uppbära!