nerade brottet till nämnde besiraffoing, lärer
ingen menniska med sundt förnuft kunna tro
Hr Hultbergs föregifvande, att våldet endast
blifvit anbefaldt, såsom en aga.
Till beifrande af den vigtiga talan, jag nu
haft äran väcka, ledes jag mindre af hämdkän-
sla för liden oförrätt, emedan ingen upprättelse
härför är tänkbar, än af fosterländskt sinne
för bibehållande af lag och sjelfständighet, till
hvars undergräfvande så mycket på sednvare ti-
der synbarligen syftat; jag gör mig derföre för-
vissad, att Hr Justitix- Ombudsmannen icke un-
derlåter lagligen beifra den undersökning, jag
väckt, utan med den kraft och sjelfständighet,
hvarför Hr Justitie-Ombudsmannen alltid gjort
sig högsktad, himmer våldet och godtycke, så
att icke många landsmän, i likhet med mig, der-
före benöfva fly fäderneslandet.
Lag och dess respekterande är för djupt ro-
tad i Svenska khjertan, för att med ens kunna
våldföras och hånas. — Måtte detta i framtiden
aldrig lyekas, utan nationen snart inge dess
ställningar och förhållanden !! —
Ofver den förklaring, som i anledning häraf
borde blifva infordrad, utbeder jag mig få med
påminnelser inkomma. Stockholm den 1 De-
zember 1838.
J. IF. Sundborg.
Likaflydande med det till Justitie-Ombuds-
nans-Expedition ingifna memorial; betygar
J. IV. Sundborg.