aberopade viltnen.
6:o Profosserne eller de personer, hvilk:
ljonstgjort vid pryglingarne, hvilkas namn Vakt-
mästarne eller Vakiknektarne kunna uppgifva.
7:o Stadens Gendarmer, hvilka samtelige å-
skådat verkställandet af de pinliga åtgärderne
till ytterligare upplysning härom.
Sedan gexom ofvan omiförmäite vittnen, upplys
och styrkt blifvit, att Er t. f. Polismästaren,
jemlikt de af mig åberopade lagrum, gjort sig
för fallen till minst 50 års fästning, torde fåst-
ningstiden dercvid få stanna, oaktadt han säker-
ligen gjort sig förfallen tili flera år, emedan
i betraktande kam tagas, dels hans beroende
ställning och dels att den tillförordnade Polis-
mästaren, efter nämnde tidsrymd, icke lärer
lifva mera vådlig för samhället, åtminstone så-
som tjensteman.
Då hundradetals menniskor blifvit våldförde
af polismakten, lagarne kränkte, äfven der de
strängaste påföljder derföre blifvit stadgade, hop-
pss jag, att Rikets Höglofl. Ständers fr Justi-
tix-Ombudsman, såsom en allmänt aktad man
och Ständernes Ombud till lagarnes vård, en-
Lig: dess instruktion laglikmätigt ställer Hr t. f.
Polismästaren Hultberg under tilltal och befor-
grav honom till den bestraffaing, jag å honom
yrkat, såsom förenlig med rikets gällande lag,
På sednare tider har visserligen brukats, att,
i stället för en grundlagsenlig förändring af lag,
med bigetteri enväldigt illudera den. — Sisom
ett obetydligt exempel härpå vill jag blott an-
föra den publika inrättningen vid Skeppsbron,
som står så väli samklang med 57 Kap. Miss-
gerningsbalken. Få nuv äfven domstolarne och
andre autoriteter laglöst framfara och krärka
samhället, till och med der de strängaste på-
följder äro stadgade; så har man i sanning föga
säkerhet att förvänta vid afgörandet af andra
rätt:gheter; och lagkommissioaens mödor samt
öfrige insututioner, som kosta staten så betyd-
liga summor, icke mycket komma att gagna;
ty säker är den satsen: den ingen lag ak-
tar, är lika mägtig med den som ingen lag
harn.
Det är nationen icke obekent, att det varit
EH: Justitie-Kenslern Nerman, som bidragit till
Häradshöfding Hultbergs förordnande, såsom
Polismästare, emot vederbörande autoritets före-
slående, samt dessutom haft stor delaktighet uti
den nya tidens tilldragelser, således väntas icke
särdeles kraftiga mesyrer mot Hr Hultberg af
Justitie- Kanslers-Embetet; utan af Hr Justitie-
Ombudswannens Expedition utbeder jag mig
stöd tll upprätthållande af de kränkta lagarne
och nationens rättigheter.
Om polisbetjeningen, genora åtlydnad af Hr
i. f. Polismästarens befallningar, gjort sig för-
fallen till fästning, hvartill polisbetjenterne Witt -
meijer och Kreiz, efier frivillig bekännelse vid
domstol, redan äro sakre; måste likväl medgif-
wos, att deras ställning är beklagansvärd. -— Om
de icke nogsamt åtlyda vederbörandes befall-
nisgar, få de afsked utaa dom ech ransakning,
samt äfventyra sin framtida bergning; men för
vppfyllande af befallningarne göra de sig skyl-
dige till böter och fästuing. — Härvid kan äf-
ven okunnighet tagas i beiraktande; ty en viss
polisbetjent frågade mig för kort tid sedan: om
icke Kongl. Poliskammaren åtminstone ägde rät-
tighet tvioga de tilltalade personerne till bekän-
nelsce, medelst mörk arrest och tillskrufvade
haniklofrar.
Det nu för tidem brukliga sätt att förordna
lls vidare äfven de mest maktpåliggande em-;
beter, medförer ganska vådliga följder för sam-!
hället, isynnerhet då den tillförordnade hvarken!
har lön eller tjenst att förlora vid afskedandet,
för ett oskiekligt förfarande. — Den tillförord-
nade får i allmänhet igen sjelfstasndighet —
blir blott en lydig slaf under despotismens god-
tycke eller förlorar sin prcrira upphöjelse. —!
Oskiekliga lycksökare kunna begagnas, som ie-
ke hafva något att förlora, utan endast tygellöst;
frossa under den korta tid lyckans sol kan le.
Aunu mera vådligt blir förhållandet, om såda-!
na, för begångna olagligheter redan till fästning.
förvuone delinqventer, få fortfara i utöfoingen af!
der2s missbrukade embete. H: Hultberg har
redan erkänt, att han låtit basta personer, somi
icke varit för brott anklagade. — Denna makt
öfverskrider Konungens egen, ty endast Konung:
och Ständer gemexsamt kunna, med förändrande:
af gällande lag, lemna någon rättighet att pryg-.
oe 4 oo Arv AA I 1
1 rr 0 ar
