teckringsr de personer af Konungens Svea Lifgarde
och Konungens Lif-Gardo till häst, hvilka skela vid
ofvannämnde tillfällen, då åtskilliga arresteringar
skedde. varit kommenderade för att utgörs patrul-
tering å Guetaf Adolis torg och traktema derom-
kring, samt derjemte tillvännsgifvit, att enligt hvad
befäihafvarem för den vid semms tillfälle tjonstgöran-
da bateillon af Kengl Södermanlands Regemente
r:pporterat ingen arrestering af de från bataillon ut-
sände serskilde detsechemenrter blifvit vorkställd, u-
ten på reqvisition af polishetjeringen oller andra vo-
darböranda fuktoritator, Ö trer-Stäthållare-Embetot,
den 47 Juli, efter föredragning af desrta inkomne
hu dlingar, förerdnat, att de i målet tilltslade per-
soner skulle till någon framdelos utsatt dag inkallas,
för att härom orhålla underrättelse; hvarefter och e-
sär målet åter förekommit den 21 derpåföljande Sep-
tember, då da flesta af do tilltalade sig inställt, moa
tre af dem, hvaribland Löjtnanten Holm, utsblitvit,
Ö fvor-Ståthållare-Embotet, utan att vidare förhör
avnes hafvs föregått, sig slutligen utlåtit, Btt emedan
vid don hållae umdervöknirges omförmälte tilltalade
personer icke blifvit föryunne em någon så borkaf-
fad förbrytelso, hvarå tnsvar lagligen må äga rum, blef-
vo ock samtlige tillilade irågn alt ansvar frikär-
eo; i följd hvaraf det dem gifro förbud att från
stadan afresa upphäfdes.
Efter att härförutan hafva inhemtat den undorrät-
telse, att, utom det på omförmälde sätt afslutade
mål, derati vidare talan af åklagaren eller å angif-
varnas sida icke blifvit fullföljd,. hos Öfverståthål-
l2re-Embetet hvarken anmälan skett eller undersök-
ning förevarit angående oordningar eller oroliga upp-
träden, hvilka, enlig) uppgift, ifrågavarande dag sko-
la ägt rum, men om hvilka Öfverståthållare-Embe-
tets ofvarnämnde undersökningsprotokoll ej heller
Jemnar någon upplysning, är jag numera i tillfälle att
milet till skärskådan företaga. -
Härvid kunde visserligen ifrågasättas, huruvida Of
verståthållare-Embetet, hvars bestämmelse och pligt
är att vaka öfver allmänna ordningens bibehållarde
och låta lagligen beifra anmälde öfverträdelser deraf,
wisat skyldig benägenhet eller förmåga att uppfylla
ett sådant åliggande, då, vid den så kallade under-
sökningen, hvad angår da flora af militärpatruller:ar-
resterade personer, endast desse sistnämnde, i åkla-
garens närvaro, men icke de patruller, som iverkställt
arresteringarne, blifvit hörde, ehuru Öfveorståthållare-
re-Embetets preliminära beslut, att infordra uppgift
å det befäl och manskap, hvarnf patrullerna utgjor-
äces, otvifvelsktigt antyder, att doras höraude ansetts
af nöden, hvilket likväl sedermera blifvit åsidosatt,
enär ÖOsfverståthållare-Emhetet, efter tra månaders
förlopp och flera under tiden gjorda påminnelser,
2 nyo inkallat blott de anklagade och meddekt dam
ett befrielseutslag, som ejji någon mån synes rätt-
färdiga de vidtagna och, efter hvad veterligt var, af
flere ibland dessa personer öfverklagade arresterings-
Åtgärderna. Det kunde tillifventyrs äfven erinras,
att ej mindre åklagarens, än don vil tillfället tjenst-
görende militiren, eller, egentligare sagdt, dess be-
fäl, ådazalagt åtminsteane liknöjdhet i afseoende7 å må-
lets fullföljd och utgång, hvilket dock synes hafva
förtjenat någon uppmärksamhet å deras sida, då
Krigsartiklarne och de fö militären utfärdade sjenst-
göringsreglementen, lika litet som allmän lsg, med-
gifva någon persons häktande utan laga anledningar
dertill, de der skola icke blott obestyrkt uppgifvas,
tan äfven utredas och i hovis led s.
Det är imedlertid icke Öfverståthållare-Embetets
förfarande i detta mål, än mindre åklagarens eller
militärbefälets overksamhet dervid, som nu bör i be-
traktande komma; utn skall, sedan målet, i hvad det.
rörer angifvelso och åtal emot do vid:ofvannämnde
tilfillen häktade personer, blifvit afgjordt, endast öf-
varvägas, om och i hvad mån den hos mig af flera
iband dessa personer förda klegan öfrer olaga arre-
stering, så ock Öfver deras behandling dervid, må
anses befogad.
Hvad således angår de öfverklagade arresterings-
åtsärderna, har väl Herr Ölverston Davel förut hos
Ösfserståthåliare-Embetet och derefter, mera omständ-!
igt, uti sina hit insända förklaringsskrifter, uppgif-
vit åtskilliga förhållanden, hvilka, medsåberopad till-
lämpning af Krigsartiklarne, Tjenstgöringsreglementet
och Kongl. Förbudet den 3 April 1737, skulle visa
behörigheten af dessa åtgärder. De sålunda uppgif
ne förhållanden, hvilka, om de verkligen ägt rum, i
utan tvifvel kunnat förtjena afssende, äro Jikväl icke
i någon måtto bekräftade genom den hos Öfverståt-
hållare-Embetet hållna undersökning, så vida denna
unde-sökning deremot utmärker, att de vid ifråga-
warande tillfällen af militärpatrullerna anbållne perso-
ner icke funnits med ringaste omständighet besvära-
de, at dervid hafva på något sätt sig förbrutit eller
eljest sig förgått, så att de derför lagligen kunnat i
häkte manas; hvadan de ock, genom, Ölverståthålla-
re-Embetets Utslag, oaktadt Herr Ösfverstens EE
i
dem gjorda, men obestyrkta, anmälan, blifvit ifrån
allt åtal och ansvar befriade. Uti de under tiden hit
inkomna förklaringsskrifterna har Herr Öfversten De-
vel, lika litet som hos Öfverståthållare-Embetet, fö-
rebragt eller ens erbjudit någon bevisning till be-
styrkando af hvad han uppgifvit, dels om särskilda
för dagen eller tillfället meddolada ordres, de der ej
heller i allmänna ordres-journalerna igenfinnas, och
dels om några vid samma tillfälle varande folksamlin-
gar och deras otillbörliga uppförande emot militären,
hvilka tilldragelser således kunna med fog betviflas.
Vid sådant förevetando och enär häraf synas vill, som
skulie lsga anledningar till meranämnde häktningsåt-
gärder icke hafva varit för handen, måste den sålun-
da med oförminskad vigt ännu gqvarstiende klagan
öfver dessa åtgärder, likasom kiagandernas i sam-
manrhang dermed gjorda uppgsifter om militärpatruller-