begagvande för rikets norra och dess södra sti der kan antagas. Om derföre en sådan neder lagsfrihet verkligen, såsom det förmodas, kar vara handeln till nytta, synas åtminstone de enskild. intressena — oeh dessa tyekas ty värr nu för ti den någon gårg gälla mer än det allmännas, — e gerom en dylik frihet förnärmas. Hvad det all männas intresse angår, synes den våda föa lu rendrejeri och tullförsnillning, man velat före spegla, ej betydligt förstoras, derigenom att er hamn, som naturen sjelf öppnat, och der sjöfa rande redan äga rätt att anlöpa, äfven begagna till upplag, då tullkonrtrollen rättas derefter. Fö inrikes kusthandeln är det äfven svårt att föruts någon fara, enär det icke visat sig, att den ne: derlagsfrihet, vissa emellan de norra orterna och Sundet belägna städer redan äga, förmått til dem draga den transitohandel, man förmodar skola uppstå vid Slitö — för att ej nämna, ati den väg, handeln, då den har fritt val, sjelf tager, allid äfven är den förminligaste. I hänseende till försvarsverket åter, torde en lifligare handelsrörelse i Slitö, jemte uppkomsten af deremot svarende etablissemanger, medföra åtskilliga tilläfventyrs ej förut påtänkta kostnader för staten; men då Slitö, äfven i sitt närvarande skick, kan begagnas af en tilltagsen fiende, och det i allmänhet är en maxim i försvarskonsten, att vid försvarsanläggningar afse så vål platsens vigt3sför det hela,som dess egna värde, lärer en stads uppstående vid Slitö ej särdeles izfluera på de skäl till platsens försvarande, som redan förefinnas, och hvad man kan hlifva tvungen att påkosta för att skydda den mot en coup ae main, torde väl i sin mån ersättas af det intregse, som integriteten af en stor nederlagsplats väcker hos alla sjöfarande nationer. Men då man sålunda ej finner något att invända mot Slitöhamnens begagnande så som nu är föreslaget, blir det likväl en annan fråga, om det är skäl att instämma i autoriteteternas tillstyrkan om en så vida sträckt befrielse från umgälder för hamnens och nederlagens begags asnde, att dessa ej skulle löna kostnaden. Vi äro ännu så långt afligsna från en fullkomlig handelsfrihet, att det synes nästan för mycket att börja experimentera med den yttersta ynnesten, eller att låts andra än dem, som draga direkt profit af allmänna inrättningar, betala dem. Borttager man så alla umgälder vid Slitö, så finnes sedermera ingen måttstock, hvarefter mon kan afgöra, om handeln söker denna hamn för belögenhetens skull eller blott för lindringen i afgifterna. Hved åter formen för ärendets behandling vidkommer, kan man ej undgå att märka, huru i denna sak, liksom i många andra, en viss förvändhet i tillvägabringandet af vigtigare regeringsbeslut råder. När regeringen rådfrågar sig hos lägre autoriteter, måste det väl ske för att visa sådana upplysningar, på hvilka regeriagen ej sjelf äger tillgång: — från lokalautoriteter underrättelse om vissa lokala förhållanden, från de allmänna sådana öfvarsigter och beräkningar, hvartill de äga bästa tillgång. Och hvad är det, som regeringen här egentligeu fått höra? Sådana allmänna satser och sådana faktiska förhållanden, dem regeringen sjelf, bättre än någon annan, måste censeras känna. Sålunda utbreda sig samtlige här rådfrågade myndigheter i loford öfver Gottlands läge oeh Slitöhamnens godhet, liksom om de förutsatte, att regeringen ej! hade migonr karta; och i sådana resonnemanger om handelns gång och medlen att underlätta den, som om de ville endast undervisa regeringen i statsekonomiens elementer, hvilket kanhända i allmänhet ieke är fördörligt, men här miadre på sitt ställe; och slutligen räknar kommersekollegium upp en mängd af författningar, liksom regeringen ej visste hvad den sjelf gjort eller saknade en lagsamling. Vi veta alltför väl, att embetsverken skylla på regeringen och påstå, att vid ett utlåtande följande trenne punkter ,ioch blott dessa, äro att iakttaga; den första att tillstyrka, hvad regeringen sjelf tros önska, enligt maximen: råd mig, men afråd mig ieken; den andra att laga så, att utlåtandet ,låter något,, eller klingar, som man säger; men med allt det der är dock troligt, att embetsverken kunnat lemna regeringen vigtigare upplysningar, om de varit i stånd att gifva en probabilitetskalkyl öfver, hvad genom nederlagefriheatone hewilanda vare att vänta fär trafi