Dessa egendomar voro i börjar endast ge-
nom panrträtt i Ludvig De Geers hand. Sedan
kronogodsens försäljning blifvit afgjord, beslöt
De Geer att nämnde lögenheter helt och hållet
inköpa. Men enligt förordningen såldes gods
åt inga sandra, än åt frälsemän. Han måste
derföre 1641 begära inträde på Svenska rid-
darhuset, och anhöll att dervid få behålla sitt
gamla namn och sköldemärke. Rutorna i det
sednare hade af en Fsankrikes konung blifvit)
prydda med de trenne liljorna till belöning för
den utmärkta tapperhet, hvarmed en De rike
hade uti minga fältslag kämpat för Frankrike.
Men Svenska adeln ville ej erkänna rättigheter
från främmande land; och vid införandet på!
riddarhuset blef vepnet förändradt. Sedan Kri-
stioa uppnått myndiga år, klagade De Göer
och återfick sitt gamla skoöldemörke.
Sålunda blifvea Svensk adelsman, inköpte
hen år 1641 Finspång med underlydande bruk:
och hela Dannemora socken, samt 1643 Löfsta,
Österby och Gimo. För de sednare trenne be-
taldes 123,722 riksdaler, köpeskillingen uträk-
nad efter den vanliga taxan. Betalningen skedde
genom qvittning af De Geers förut åt kronan.
lemnade förskotter. När Kristina blef myndig,
bekräftade hon 1646 för evärdeliga tider hela
köpet, doek miste De Geer vid samma tillfälle
öka på köpeskillingen med 62,459 riksdaler
utöfver den förra. Vid stadfästelse-brefvets
utfärdande yttrade drottningens ombud: Herr
De Geer! Ni lägger er till de bästa egendo-
marne i riket., De Geer svarade : När jag
fog mot dem, voro de de sämsta.
Äfven i måvga andra förhållanden var de
Geer landet till mycken nytta. Efter Brömsas
bro freden utrustade han på egen bekostnad ett
fartyg, som sökte handelsförbindelser med A-
frika, Början var lofvande. På De Geers för-
slag inrättades 1649 Afrikanska handelskompa-
niet med nederlagskontor vid Capo Corso på
Guineiska kusten. — Uti flere år förestod De
Geer kopparkompaniet och förbättrade derun-
der bearbetningen af denna metall. — Det var
också De Geer, som lärde regeringen att på
flottan nyitja kanoner af jern i stället för de
förut brukliga af koppar, hvilka voro dyrare.
Man finner honom ganska ofta af regeringen i
allmänna ärender använd eller rådfrågad. Jern-
förädlingen dref han framåt så, att Sverge i
stället för att köpa kunde i betydlig mängd säl-
ja kanoner och allehanda slags vapen. År 1654
besiällde England från De Geerska verken på
en gång 1500 kanoner.
Det mest ryktbara och ovanliga bland allaDe
Geers företag var utrustningen af hans flotta.
Vi hafva redan talat om densamma och om
den stora nytta, som den åt Sverge medförde.
Vid krigets slut uppgaf De Geer sin fordran för
densamma till 2,000,000 riksdaler och begärde
Medelpad i pant. Han fick i afbetelning gods
i Holbnad för 50,000 riksdaler, samt derjemte
löfte om det öfriga vid bättre tider. Sädana
kommo aldrig. Han påminte, Man svarade,
att räkniogen var för hög. De Geer nekade,
men erböd sig frivilligt efterskänka kronan
950,000 riksdaler, om blott den återstående
millionen erlades. Också denna blef obetald.
Ludvig De Geer var ej stor till vexten, men
stadigt byggd, något benägen för fetma; ansig-
tet med tycke af Axel Oxensijerna genom ka-
lotten, det breda pipskägget samt blickens all-
ver och klokhet. I sitt yrke visade han mye-
ken redbarhet, men lät också väl betala sig.
Hans arbetsamhet var outtröttlig. Många gån-
ger for ham mellan Holland ooh Sverge fram
och åter, samt brefvexläde kring större delen af
vestra Europa. I sitt umgänge var han något
butter; men under ytan af tvärhet och sträng
bushållning låg ovarlig välgörenhet. Redan vid
21 år gjorde han det löfie, att vid alla sina
handelsföreteg af vinsten afsätta en tiondedel åt
kyrkan och de fattiga, och han höll denna sin
föresats, churu gåfvorra framdeles stego till
stora summor. Så gaf han betydliga medel å!
Wallonska barnhuset i Åmsterdam, åt fördrifna
trosförvandter, serdrles åren 1621 osch 1622 å
flyktipgarna från Pfalz, Mot sina uaderhafvan-
de var han en både allvarsam och välgörande
fader.
Hans gudsfruktan var innerlig, hans förtrö-
stan orubbelig. Det är om honom med san-
ning sagdt, att han var en af dem, som görs
våld nå himmelriket: å offrade och kämmnade har