—me— ————— 2 ——— — MORDET I BERGSJÖ. Vi återkomma nu till redogörelse för Högsta Dorcstolens pröfning af detta ovanliga kriminalmål, för att medåela de motiver Domstolen utvecklat till grund för Matts Perssons och Lers Larssons benådning, samt slutligen hvad Kovgl. Maj:t i Nåder beslutat. Både Matts Persson och Lars Larsson hafva hos Kongl. Maj:t börfallit om förskoniog ifrån dödsstraffet, och icke allesast de båda Wdömdes hustru, Kjerstin Jansdotter och Ceeilia Larsdotter, utan äfven en stor del af Bergsjö Socknemän hafva med sina förbörer understödt deras nådansökningsr; hverförutaa Häradsvämnden, uti Härodsrätters protokoll i målet, låtit intzga en enhällig förbön, at Kongl. Maj:t af nåd måtte föruana Lars Larsson mildring i det honom ådömde straff, Vid målets afgörande uti Konungens Högsta domstel den 20 sistl. Jusi voro närvarande: Fens Exe. Herr Justitix Statsministern Grefve Rosenblad, samt Herrar Justitisriden Temptander, von Lindeereutz, Nyblens, Backman, Nordenstolpe och Grefrve Snoilsky. Högsta Domstolen fann erchälligt Hofrättens utslag vara på lag grundadt. I afseende åter å de utaf Matts Persson och Lars Larsson gjorde nåd-ansökninger, hafva Högsta Domstolens fleste ledamöter fuunit s:g ieke ega anledning att för Matts Persson i underdåmighet tillstyrka någon nåd; men i underdånighet bemställt om icke Kongl. Mej:t täcktes förklara att vid dödsstraffets verkställande, stegling af hang döda kropp ej måtte äga rum. Följande Högst) Domstolens ledamöter voro härutinnan skiljaktige: Justitwådet Grefve Snoilsky yttrade: Ebuwu det brott, hvarför Matis Persson blifvit döm 1, i afseende på perioneo, mot hvilken det blifvit begånget och nden längre öfverläggning, tom detsamma förengitt, visserligen ver2 af serdeles svår beskaffexhet; likväl och som flera omständigheter gåfnya stöd åt Matis Perssons vid ransakningen gjorde bekännelser, om anledningen till bans brottslighet, nemligena: att fastin Hans Persson, sedan han förfört sin stjufdotter, sjelf på ett nverksamt sätt, under löfte om fördelar, beredt pbennes giftermål med sia broder, tilltalade nVotts Persson, Hans Persson ieke destomindre efter giftermålet osfbrutet sökt öfveriala henne ill otukt, och, då hon sådant vigrat, under fiere år, med förnyande af samma tillbud, vira! et: ovänligt ech stundom väåldsarat bemötande, emot henne: Att Matts Persson, för att undgå pbroderns förföljelse, velat flytta ifrån honom ill sancan ort, men sfhållits derifrån dels af svårigheten att få lämplig bostad, och dels af Hens Perssons hotelse att uppsöka honom hvar nhaw vistedes, samt att deita uppförande grundnlogt den bisterhet ech himadtänsla bos Matts nPersson, som omsider stadgat hans uppsåt, att pbrodren H vet afnända; och enär Hans Parsson således synes hafva sjelf icke allenast i allmännhet brutit det band af vänskap, som bordt råda emallan bröder, vtan och serskildt, genom abrottsliga tillbud åt Mattis Perssons hustru, sökt ,vänka mannens ömtåligaste rättighet, och dernigenom uppstått en svartsjuka, som så lät missnledde till brott, hvartill komme, att Hans Pers;ou i sin vard:ii öfrigt varit mycket itla känd, phvsremot Mitts Perssoa hide vitsord om en nstilla och oklandrad Ivnid; ansåge Hr Grofven mig, i betraktande af dessa mildrande omständigheter, böra i underdånighet hemställa, om vicke Matts Persson kunde af nåd rjuta förskoning nfrån dödsstraffet och i stället få umgälla sin ,missgerning med 40 par spö, uppenbar kyrkoplikt och lifstidsarbete å fästning. Ar Justitieraådet Nybleus naasåg också Matts Perssons brotislighet vara af den svårare berkaffenhet, som nästan uteslöt all aniedning