Professorerne Paseh och Åkerman hafva anställt försök angående papperstaks eldfarlighet och derom aftgifvit till VWetenskaps-Akademien en berättelse hvaraf följande är ett utdrag: Den fråga, tom Kercmsr-Rätts-Bådet och LandeSamereraren i Carlstad Hr 5. Linåberg ställt till Kozgl. VeterskapsAkedemien, angående pappersteks sldfarlighet, ech hvilken Kongl Akademien behegat ill vårt yttremdoe remittera, hafva vi ansett vera af Jen vigt, att vi vid dess becverande icke berde rätta ess efter de offentligt och enskilt meddelada unrler:ättelser, som vi kunnat förekaffa oss, utan heilre på egna forsök, så vidt sådana låta sig göra i mindre skala och på kort tid, gruuda vår öfvertygelse, nnan vi till Kongl. Akacersien lemneide vårt yttranJe. Detta förhållande her varit orsaken, att 2varet på Kengl. Akademiens remiss blifvit något fördröj dt: Vi förskaffide oss fördenskull några ark takpapper, sådena de i handel härstädos förekomma, så väl tjärade som etjärede, och beströko en del af dem med den i de åtföljande handlingarna beskrifva ltppsalfva, beetåonde af sammankoked tjärs, hartz och rödfärg, af dem konsistens, att den elter afsvelning stelnade till en klibbig och seg massa, hvarefter vi beströdde dem med det litsledes beskrifna så kallade kompositions-mjölet, bestående af sålladt tegelmjäl, smedelagg och mursand, och intrampado så mycket af dettegmjäl i salfven på pipporsarken, som. denna kuude uppiaga och binda, tör hvilket ändimåls fullkomligare vinnande vi ett par gånger uppvärmde de bestrukna arken framför en eldbrase, emedan tompersturon i det oeldsdo arbetsrummot var lör låg att kunna hålla saltvan tillräckligt mjuk för upptegandet af stenpulvret. De sål.nda beredde arken, hvilka hade ett hårdt och fest öfverdrag af ungefir 146 tums tjocklek, lades på ott gammalt fullkomligt torrt eck slätt bräde, hvarefter vi försökte sätta papperet i brand medelht pålaggda starkt uppglödgeda kol, hvarvid vi, för att så mycket möjligt kunna göra våra observationer under samma omständigheter, tom på ett vanligt hustak, ställde brädet så mycket lutinda, att kolen voro nära att rulla red, samt öppnade fönster och dörr på det lilla med öppen skorsten försedda arbetstwmmet, i afeigt att 1å ett obehindradt luftdrag. När väl uppglödgåde kol af en knytnäfves storlek lades spridda hvart för sig på peppersarket, följde ingen antändning, hvarken af endast tjärdränkt, eller med lappsaitva och stenmjöl behardladt, pappor, utan kelen slocknsde efter hand, under det att tjäran eller salfvan bertrökte från den flick, som af kolet betäcktes; pipperrt förkolades väl under tiden på denna flick, men glimmade ej efter kolets utslocknande eller borttagande, och det underliggande brädet fattade icke heller eld, ehuru hetten på de nämnde fläckarna stundom var så stark, att det under kolet liggande kompositiensmjölet i mörkret syntes sv:gt glödande. När deremet en rågad hög af glödande kol vid pass 6 tum i diameter lades på papperet, utbrast låga efter on kort stund, hvilken tilltog och utbredde sig tomligen hastigt omkring kolhögen och mäste slutligen med vatten utsläckes, om papperet endast ver starkt tjäradt eller bestruket med lappsalfva; men på det med stenmjölet betäckta papperet zftog lågan snart, och slocknade af sit sjalt, sedan silivan brunvit ett par tum rundt omkring kolhägen, Stenmjölet batäckte det törbrända stallet i form af eu tunn sam: manhingande skorpa, som jikväl yttorst lätt brast sönder cch här och der genombröts af små öppningar, gesom hvilka det undarliggande och af hettam i ytan förkolade brädet fick luit nog för stt fortfarande kunna, ehuru t.mligen svagt, brinnz, tills det med vat: tom afsläcktss. Alldeles enshanda resultat vanns, di vi uppvärmt pspperet, så att salfvan begynte sterk röka, straxt före påliggningen af kolhögem. Med eall deles etjäradt och oberedt papper hafvs vi icke ar sett oss behöfva göra något antändningsförsök, all denstund en betäckwing af dylikt papper skulle i al la fall vara alldele oduglig. Vi finna oss af dessa försök föranlåtna att drag följande slutsstser : Att par,perstak i allmänhet ick äro eldfytiga för skorstensvåd, ej heller för sådan