-Iger intagandet af andra. Fattig- och försörj.
ningshusen skola alltså emottaga dessa vanlottade
som i allmänhet blifva skötebarn för lifstiden
ehuru de med en ringa uppoffeing från de
allmönnses sida, eller måhända blott genom e!
jannat arrangement kumnat återställas till arbets-
före medlemmar i samhället. Hvad angår der
Jmed verkligt skäl öfverklagade moraliska dege-
-meraiionen hos desse, bland de lägre folkklas-
Iserne oftast förekommende sjuke, så är det tre-
Iligt, att denna i många fell är en följi af sjuk-
-domen eeh vamvården, som bringat dem i e-
-:lände oeh liknöjdhet. Vare sig härmed bur
som hälst, de böra i alla fall räddas ech vir-
!ldas. Men till och med den bäst Jottade och
I mest liberala af fattig- och försörjningsanstal-
,terne i Steekholm är ieke alltid i stånd att mot-
Itga sådsne behöfvamdeo, som ännu kunna släpa
sig fram utem hus, hälst när en sådam inrätt-
(ning, såsom händelsen var förra vintern, redan
lierymmer 3060 perseaer. Tillgångarre för fattig-
loch försörjniogshusen måste dessutom, i em så-
dan stad som Stoekholm, alltid blifva knappa i
Iförhållande till det ständigt växande antalet be-
I höfvande, och svårligen försilå för att under lifs-
:Itiden försörja ej blott dem, som till följe af
sjukdomens ursprungliga matur äro obotlige, u-
tan äfven sådane, som, under en dem enkom
egnad läkarevård, hade kunnat återfå sin hel-
sa. Föreställningen om att blifva intagen på
försörjning medförer dessutem hos yngre oeh
I öfrigt arbetsföre personer något motbjudande,
,så att de heldre i det lämgsta försöka att und-
vika denna utväg. Ofta nödsakade att för sina
lidanden i olaga tid träda ur tjensten, släpa de
sig fram i de vidrigaste omständigheter, inmtill-
dess förblödning eller putreseens tvingar att
söka en fristad, der de kuena få dö i ro, —
svår att fiana för den, sem ieke blett anses
hemfallen under en snar död, utan äfven ge-
nom sin sjukdsm väcker en ofta oöfvervinner-
lig vämjelse hos de lefvande, samt ej sällan
saknar nödvändiga betyg, för att understödja
sina anspråk på barmhertighew-inrättningarnes
medlidande. Tjenmstehjon, sem så ofta äro af
bensår besvärade, kumna dessutom ieke betrak I
tas såsom fattighjon och på grund deraf intagas
på försörjaimgers sjuksalar, och för en husbon-
de är det ofta för myeket kännbart, att för sitt).
tjenstehjon flere månader betrla 16 å 20 skil-
a
LJ
lingar banko em dagen, sem af skälig anled-
ning förmedes vara priset.
En lokal lärer redan i hufrudstaden finnas,
disponibel för det ändamål ins. här afsett; men
ehuru någon kontamt tillgång äfven torde vara
att tillgå, är den likväl ej på långt näv tillräck-
lig. De, som ömma för lidande medmenniskor,
och igese, huru myeket det skulle i sin mån bi-
draga till allmän trefnad, att veta, det de olyek-
lige, som ru, endast till förvärrande af sitt on-
da, slöpa sitt elände kring gatorna, fusnit en
tillflykt, der vård oeh förbättring väntide dem,
torde ej illa upptaga detta försök att väcka
deras deltagande för ett behof, som är större än
måmgen vid första påseendet föreställer sig.
— — - KH